Ledare: Försvåra inte för barn att välja trummor och dans

När skolan är över och läxorna är klara bör barn och unga ha annat meningsfullt att göra. Det kan vara inom idrotten. Men även engagemang i musik, dans eller konst tål att uppskattas. Sådant är inte bara bra för hälsan, kreativiteten och disciplinen. Det är också i sådana sammanhang barnen kan hitta nya vänner. Dessutom ska aktiviteter för unga som inte lockar till storsupande, knarkande och brottslighet uppmuntras. 

Därför är det sorgligt att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag har kapat rejält i de statliga pengarna till kulturskolorna. Årets 200 miljoner kronor har halverats, till 100 miljoner kronor. Det kommer beröva många barn chansen att lära sig måla, dansa eller spela ett nytt instrument. 

Nyligen rapporterade tidningen om hur denna nedskärning skulle slå mot den kommunala kulturskolan i Flen. Då berättade kulturskolchefen Andreas Odsvall att det kan bli kärva tider för kommunens kulturskola, redan nästa termin. Då omkring 15 procent av Flens kulturskolas pengar kommer just från statsbidragen blir effekten att verksamheten måste förändras på ett eller annat sätt. 

Kommunpolitiker i Flen, Katrineholm och Vingåker har skäl att se vad de kan göra för att mildra förlusten av dessa statsbidrag i sina respektive kulturskolor. Om pengarna från staten halveras rakt av skulle det fattas kanske strax under 700 000 kronor i Flens kulturskolbudget. I Katrineholm kanske det dubbla, och knappa miljonen i Vingåker. Det är inte så mycket pengar i en växande kommunbudget. Och om man som kommun inte kan täcka upp för hela beloppet, så kanske delar av det?

Men justeringar kan ändå behövas. Och från Flens kulturskolrektor var svaret att det kan påverka inköp av instrument, när de gamla blir uttjänta, eller behoven i skolan förändras. Tråkigt är det också att kulturskolans uppsökande verksamhet kan tvingas lägga ner, det gör att barn utan given koppling till musik, dans eller annan kulturutövning aldrig får chansen.

Att man i Flens kommun inte diskuterar att återinföra avgift till kulturskolan är däremot glädjande. Det underlättar för familjer med små ekonomiska marginaler att låta sina barn testa sig fram och lära sig spela gitarr, tuba, trummor eller att dansa eller måla. Och det till en förhållandevis liten peng. Fler kommuner, däribland Katrineholm och Vingåker, borde göra som Flen.

I en regeringsbudget är 100 miljoner kronor kaffepengar, knappt det. Och ja, i flera statsbudgetar innan den senaste var det också 100 miljoner årligen, inte 200 miljoner kronor, som gick till kulturskolorna. Men dessa extrapengar har gjort skillnad. Fler barn har nåtts av kulturskolan än tidigare. Det har då handlat om barn med utländsk bakgrund eller som bor i socioekonomiskt svaga hem. Det konstaterades till och med i Tidöregeringens budgetförslag.

Men även föräldrar med bättre ekonomiska förutsättningar har skäl att rasa. Det är också deras barns fritidsaktiviteter som skärs i.