Tysklands relationer till Ryssland, och gasen dÀrifrÄn, Àr kÀnda sedan tidigare. DÀrför var det inte mycket nytt i det dokument om Nord Stream 2 frÄn tyska myndigheter som tidningen Politico uppmÀrksammade pÄ torsdagen. Men vÀl en god pÄminnelse om vad det innebÀr att knyta sig nÀrmare oberÀkneliga förtryckarstater.
Pikant var datumstĂ€mpeln pĂ„ den riskbedömning som tyska NĂ€ringsdepartementet gjort av gasledningen: 26 oktober. Det var bara nĂ„gra mĂ„nader innan Ryssland trappade upp kriget i Ukraina. Ansvarig regering leddes av den dĂ„varande förbundskanslern Angela Merkel. I detta papper bedömdes de ryska rören inte âĂ€ventyraâ Tysklands eller EU:s energiförsörjning.
Denna slutsats landade man alltsĂ„ i trots att lĂ€nder som Ukraina, Polen men ocksĂ„ andra just varnat för att lĂ„sa upp sig till den ryska gasen ytterligare. Det skulle innebĂ€ra Ă€nnu starkare ryskt beroende, och dĂ€rmed ocksĂ„ ökad risk för en utpressningssituation. Putins lakejer skulle kunna skruva pĂ„ och av mĂ€ngden gas som politiskt pĂ„tryckningsverktyg â Ă€ven om det inte skulle erkĂ€nnas officiellt av regimen.
Vi har kunnat se detta med Nord Stream 1, för inte sÄ lÀnge sedan, dÄ Ryssland meddelade minskad gastillförsel till VÀsteuropa. Orsaken kallades underhÄll, men verkligheten var pengar och politik. Rörligt pris pÄ gas, och kontroll av gasflöde, fyller den ryska krigsmaktens skattkistor och kan sÀtta press pÄ VÀsteuropa.
Visserligen Àr beslutsfattare inte synska. Men Putins ökande förtryck i Ryssland, förföljelsen av oppositionella och maktfullkomligheten borde ha varit varningssignaler. Den som agerar sÄ Àr inte att lita pÄ.
Och att Tyskland försökt vÀnda ryggen till kolet Àr inte fel. Men vÀgen till en fossilfri ekonomi gÄr inte genom gasen. DÀr kan inte Tyskland eller andra lÀnder, dÀribland Sverige, ignorera behovet av kÀrnkraft för en klimatomstÀllning.
VĂ€rre Ă€r det ocksĂ„ att ha knutit sig till just rysk gas. Flera gĂ„nger i svensk nĂ€rhistoria har gasen diskuterats som eventuell större energikĂ€lla, bland annat har det i delar av nĂ€ringslivet önskats gasrör till Sörmland eller Ăstergötland. Hade de stegen tagits dĂ„ hade Sverige suttit i en sits mer lik den riktigt besvĂ€rliga tyska.
LÀxan: Knyt inte sÀkerhetspolitiskt viktiga system, sÄsom energi, till maktfullkomliga och oberÀkneliga diktaturer eller maffiastater. Det Àr inte bara en risk för den egna sÀkerheten. VÀsteuropas gasköp frÄn Ryssland har finansierat förtryck och förföljelse dÀr, och det krigsmaskineri som förstör och mördar i Ukraina.
DÀrför Àr det viktigt att pÄminna om dem som hjÀlpt, underlÀttat för, eller i varje fall inte motarbetat Putinregimen: De partier av olika kulör som öppnat upp för, förminskat risker och naivt knutit EU, eller medlemslÀnder, till den ryska gasen. De sÀr- och egenintressen som hjÀlpt till eller sett Ät andra hÄllet nÀr stulna pengar frÄn ryska oligarker gömts i fastigheter, yachter eller banker i Europa.
Partier, sÄdana som Àr syskon eller kusiner till Sverigedemokraterna, men ocksÄ sÄdana i yttervÀnstern, har spelat ner farorna med och ursÀktat Putinregimen.