En sÀkerhetspolitisk lÀxa av Tysklands gasberoende

Rören som förvÀrrade den stora sÄrbarheten. MottagningsanlÀggnngen i Lubmin i Mecklenburg för fossilgasen frÄn Ryssland i "Nord Stream"

Rören som förvÀrrade den stora sÄrbarheten. MottagningsanlÀggnngen i Lubmin i Mecklenburg för fossilgasen frÄn Ryssland i "Nord Stream"

Foto: Michael Sohn

Ledare2022-10-16 20:30
Detta Àr en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion Àr oberoende liberal.

Tysklands relationer till Ryssland, och gasen dĂ€rifrĂ„n, Ă€r kĂ€nda sedan tidigare. DĂ€rför var det inte mycket nytt i det dokument om Nord Stream 2 frĂ„n tyska myndigheter som tidningen Politico uppmĂ€rksammade pĂ„ torsdagen. Men vĂ€l en god pĂ„minnelse om vad det innebĂ€r att knyta sig nĂ€rmare oberĂ€kneliga förtryckarstater. 

Pikant var datumstĂ€mpeln pĂ„ den riskbedömning som tyska NĂ€ringsdepartementet gjort av gasledningen: 26 oktober. Det var bara nĂ„gra mĂ„nader innan Ryssland trappade upp kriget i Ukraina. Ansvarig regering leddes av den dĂ„varande förbundskanslern Angela Merkel. I detta papper bedömdes de ryska rören inte â€Ă€ventyra” Tysklands eller EU:s energiförsörjning.

Denna slutsats landade man alltsĂ„ i trots att lĂ€nder som Ukraina, Polen men ocksĂ„ andra just varnat för att lĂ„sa upp sig till den ryska gasen ytterligare. Det skulle innebĂ€ra Ă€nnu starkare ryskt beroende, och dĂ€rmed ocksĂ„ ökad risk för en utpressningssituation. Putins lakejer skulle kunna skruva pĂ„ och av mĂ€ngden gas som politiskt pĂ„tryckningsverktyg – Ă€ven om det inte skulle erkĂ€nnas officiellt av regimen. 

Vi har kunnat se detta med Nord Stream 1, för inte sĂ„ lĂ€nge sedan, dĂ„ Ryssland meddelade minskad gastillförsel till VĂ€steuropa. Orsaken kallades underhĂ„ll, men verkligheten var pengar och politik. Rörligt pris pĂ„ gas, och kontroll av gasflöde, fyller den ryska krigsmaktens skattkistor och kan sĂ€tta press pĂ„ VĂ€steuropa. 

Visserligen Àr beslutsfattare inte synska. Men Putins ökande förtryck i Ryssland, förföljelsen av oppositionella och maktfullkomligheten borde ha varit varningssignaler. Den som agerar sÄ Àr inte att lita pÄ.

Och att Tyskland försökt vĂ€nda ryggen till kolet Ă€r inte fel. Men vĂ€gen till en fossilfri ekonomi gĂ„r inte genom gasen. DĂ€r kan inte Tyskland eller andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, ignorera behovet av kĂ€rnkraft för en klimatomstĂ€llning. 

VĂ€rre Ă€r det ocksĂ„ att ha knutit sig till just rysk gas. Flera gĂ„nger i svensk nĂ€rhistoria har gasen diskuterats som eventuell större energikĂ€lla, bland annat har det i delar av nĂ€ringslivet önskats gasrör till Sörmland eller Östergötland. Hade de stegen tagits dĂ„ hade Sverige suttit i en sits mer lik den riktigt besvĂ€rliga tyska.

LĂ€xan: Knyt inte sĂ€kerhetspolitiskt viktiga system, sĂ„som energi, till maktfullkomliga och oberĂ€kneliga diktaturer eller maffiastater. Det Ă€r inte bara en risk för den egna sĂ€kerheten. VĂ€steuropas gasköp frĂ„n Ryssland har finansierat förtryck och förföljelse dĂ€r, och det krigsmaskineri som förstör och mördar i Ukraina. 

DÀrför Àr det viktigt att pÄminna om dem som hjÀlpt, underlÀttat för, eller i varje fall inte motarbetat Putinregimen: De partier av olika kulör som öppnat upp för, förminskat risker och naivt knutit EU, eller medlemslÀnder, till den ryska gasen. De sÀr- och egenintressen som hjÀlpt till eller sett Ät andra hÄllet nÀr stulna pengar frÄn ryska oligarker gömts i fastigheter, yachter eller banker i Europa.

Partier, sÄdana som Àr syskon eller kusiner till Sverigedemokraterna, men ocksÄ sÄdana i yttervÀnstern, har spelat ner farorna med och ursÀktat Putinregimen.