Det måste få kosta med vatten och avlopp

Ett brustet avloppsrör svetsas. Tusenstals liter avloppsvatten läckte ut i Skellefteån. Den här sortens olyckor blir fler när underhåll och investeringar i vatten och avlopp uteblir.

Ett brustet avloppsrör svetsas. Tusenstals liter avloppsvatten läckte ut i Skellefteån. Den här sortens olyckor blir fler när underhåll och investeringar i vatten och avlopp uteblir.

Foto: Peter Krikortz

Ledare2023-10-18 16:10
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Det blir dyrare med vatten och avlopp i vår del av Sörmland. Och det är bra.

Många svenskar tar mycket för givet. Att det finns rent och rinnande vatten i kranen och att de kan spola i toaletten är två sådana saker. Men allt har ett pris. Rören som transporterar vattnet, reningsverken och annan teknik som håller samman våra avlopp- och vattensystem ska underhållas av någon. Det kostar pengar och ska organiseras på något vis av ansvariga kommuner. 

I Katrineholm, Vingåker och Flen heter bolaget Sörmland vatten och ägs av samtliga tre kommunerna. I veckan blev det klart att det gemensamma bolaget föreslår en höjning av den årliga avgiften för vatten och avlopp (VA-taxan) i vår hörna av Sörmland redan vid årsskiftet. Det kunde man läsa om i tidningen.

På tidningens sajt var reaktionerna långt ifrån positiva. Det var många sura miner och tummen ned. Så låter det när magkänslan får tala. Det är förståeligt till en viss utsträckning. Det senaste året eller så har mycket blivit ordentligt dyrare. Ännu en höjd avgift är surt, särskilt för de med små marginaler. Men det handlar inte om några jättesummor. Särskilt inte sett till vad invånarna får för stålarna.

Dessutom finns det mycket som tyder på att avgifterna borde vara ännu högre. De rör och system vi har i dag runt om i Sverige är i stora delar byggda under 50-, 60- och 70- talen och är snart uttjänta. De byggdes för en annan befolkningsstorlek och är därför inte sällan underdimensionerade. Klimatförändringarna gör också att avloppssystemen måste dimensioneras för att hantera mycket större nederbörd i framtiden. Det räcker alltså inte att sluta bränna med sådant som är klimatskadligt, utan vi måste bygga för att hantera de förändringar av klimatet som redan satts i rullning. Det vi bygger eller investerar i nu ska hålla längre än till nästa år. 

Samtidigt sätter dagens lagkrav om självfinansiering käppar i hjulet för den sortens investeringar som behöver göras. Man får inte ta ut hur stora avgifter som helst för vatten.

För att klara hantera allt detta behöver investeringstempot i våra vattensystem öka. Det är slutsatsen man kan dra av en rapport från Svenskt vatten, vatten- och avloppsaktörernas branschorganisation. Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp – en analys av investeringsbehov 2022–2040, heter rapporten. 

Organisationen menar att dagens årsinvesteringar på cirka 21 miljarder kronor måste öka med ytterligare 10 miljarder. För varje år vi inte investerar nog i vatten och avlopp byggs en skuld på, som på sikt kan kosta oss ännu mer. Inom tjugo år behöver VA-avgifterna dubbleras. Beräkningarna kan vara i det övre skiktet, men säger något om riktningen. Klart är i alla fall att Sveriges vatten- och avloppssystem är mycket eftersatta och behöver rustas upp, renoveras och bytas ut i större utsträckning och i ett högre tempo än i dag. Det gäller även i Katrineholm, Vingåker och Flen.

I det ljuset räcker Sörmland vattens avgiftshöjning inte särskilt långt.