Har grannstaden söder om Kolmården blivit Sveriges Rotterdam? Fullt så illa är det väl ändå inte med den narkotikadrivna gangsterverksamheten. För övrigt är Norrköpings hamn en smärre brygga jämfört med den väldiga containertrafiken i Rotterdam.
Men torsdagens sprängning i centrala Norrköping är en sorts brott som brukar vara symptom på konflikter mellan ligor som har handel med berusningskemikalier som viktigaste intäktskälla. Under senare år har några av de grövsta brotten av denna sort inträffat i Norrköping och Linköping.
Rotterdam är dock långt värre. Följderna av narkotikaligornas framfart, som holländska polisen får hantera, är en varning för hur det kan utvecklas om det under en längre tid tas alltför lätt på vad stor- och småskalig langning ställer till med.
Förra året utfördes i Nederländerna 325 sprängattentat mot företagslokaler eller bostadshus. Den takten har nu snabbt nästan fördubblats. De första sex månaderna i år skedde 303 sådana attentat, och tyngdpunkten för denna grova brottslighet är Rotterdam.
Sverige är alltså inte unikt när det gäller denna typ av brottslighet, och både internationellt polissamarbete och lärdomar av andra länders erfarenheter är angelägna. Att merparten av dåden sker i den drogkriminella miljön är tydligt, även om det även förekommer en del dåd i samband med utpressning mot restaurangföretag.
I Holland har det blivit vanligare med tyngre brandbomber, med risker för större bränder och dödsoffer. Hittills i år har dock ingen omkommit. Ofta verkar sprängningarna inte utföras för att döda, utan som påtryckningar, eller som repressalier då knarkleveranser misslyckats eller då en liga stulit från en annan.
Kriminaltekniker brukar vara skickliga, men dåden kan ändå vara svårutredda – särskilt då det de skulle vilja undersöka på brottsplatsen har brunnit upp. Så mycket viktigare är det att polisen inte får ännu mer motvind genom allmänhetens eller myndigheternas attityder till det som finansierar den grova brottsligheten.
I Nederländerna har det tidigare i årtionden tagits förhållandevis lätt på både användningen och den illegala handeln med särskilt en del slags narkotika. I förening med att den stora hamnen i Rotterdam är en transportväg även för kokain och andra berusningsgifter har det med tiden uppkommit en miljö där gangsterverksamhet brett ut sig.
En av orsakerna till att kriminella, langande ligor kunde etablera sig så som de gjorde i en rad svenska städer var att den småskaliga langningen länge kunde pågå ganska ostörd av polisen. Verksamheten göds därför att ligorna har kunder. Dessa kommer från många slags stadsdelar, även sådana där inkomsterna är högre och svenska talas med mindre brytning än i de ”områden” som ständigt pekas ut.
Det är då slående, för att inte säga avslöjande, att i ministären Kristerssons utförliga regeringsförklaring i höstas förekom ordet ”narkotika” noll gånger. Så obekvämt det tycks vara att tala högt om vilka som med sina pengar ger inkomster åt sådana som efter ett tag spränger trappuppgångar – både söder och norr om Kolmården.