Vad Àr det med Sverige och Àldre mÀnniskor? Medan man i andra lÀnder ser Ärsrika som en tillgÄng, individer med kunskap och erfarenhet som har mycket att bidra med sÄvÀl pÄ arbetsmarknaden som i politiken och övriga samhÀllet, tycks svenskar i allmÀnhet anse att mÀnniskor som passerat 60, eller till och med 50, ska hÄlla sig pÄ mattan.
De bör inte strÀva efter att gÄ vidare i karriÀren eller sitta i beslutande församlingar. DÀr Àr de bara i vÀgen för alla mellan 20 och 30 och deras sjÀlvklara rÀtt att storma fram pÄ livets motorvÀg. MÀnniskor som Àr Ànnu Àldre, över 70, ska helst placeras i dödens vÀntrum, det vill sÀga en liten pensionÀrslÀgenhet i utkanten av ingenstans, med en Allers och ett wienerbröd.
Ett exempel pĂ„ hur orimlig diskussionen om Ă€ldre Ă€r dök upp pĂ„ DN debatt hĂ€romdagen. TvĂ„ forskare, Ă
sa Hansson, nationalekonom frÄn Lunds universitet och hÀlsovetaren Maya Kylén, Àven hon frÄn LU, problematiserar i en text att Rot- och Rut-avdrag i allt högre grad anvÀnds av Àldre och att det minskar flyttbenÀgenheten hos individer över 60 Är.
Argumentationen gĂ„r ut pĂ„ att alltför mĂ„nga Ă€ldre bor kvar i sina villor, vilket enligt forskarna innebĂ€r ett âineffektivt nyttjande av befintliga bostĂ€derâ. Det bĂ€sta vore dĂ€rför om de hade vett att flytta och lĂ€mna plats för barnfamiljer som Ă€r i behov av större ytor och fler rum. Att fĂ„ ut de Ă€ldre ur villorna verkar enligt Hansson och KylĂ©n vara överordnat det faktum att Rot- och Rut-avdrag faktiskt underlĂ€ttar för Ă€ldre att bo kvar pĂ„ den plats dĂ€r de Ă€r trygga, dĂ€r de har sina vĂ€nner och sitt sammanhang och dĂ€r de ofta har betydligt lĂ€ttare att upprĂ€tthĂ„lla ett aktivt och hĂ€lsosamt liv.
Lundaforskarna Àr som sagt lÄngt ifrÄn ensamma om att ifrÄgasÀtta att Àldre har mage att inte vilja sÀlja sina hem. Det Àr svÄrt att se att nÄgon annan grupp i samhÀllet skulle behandlas pÄ ett liknande sÀtt. Vem har nÄgonsin lÀst en debattartikel som kritiserar att 35-Äringar utan barn bor i villa eller breder ut sig i vÄningar med 4-5 rum eller mer? Eller artiklar med vinkeln att barnfamiljer mÄste skÀrpa sig och se till att flytta frÄn innerstan för att lÀmna plats för studenter och pensionÀrer? Absolut ingen.
Det i det nĂ€rmaste institutionaliserade skambelĂ€ggandet och osynliggörandet av Ă€ldre mĂ„ste fĂ„ ett slut. Ă
rsrika mÀnniskor ska behandlas med samma respekt som alla andra. De Àr dessutom individer precis som folk i 30-ÄrsÄldern. MÄnga Àr idag friska och aktiva lÄngt upp i Äldrarna. Vill man som 75-Äring bo kvar i sin villa, greja med sin trÀdgÄrd och prata med grannen över staketet, hÄlla stora middagsbjudningar, glÀdjas över att ha plats för barn och barnbarn nÀr de kommer pÄ besök, sÄ har man all rÀtt i vÀrlden att göra det. Vill pensionÀrer anvÀnda sina pengar till att anlita hantverkare eller hemstÀd för att det avlastar vardagen eller underlÀttar att de kan bo kvar Àr det toppen.
Det Àr inte staten, eller för den delen forskare, som ska avgöra var mÀnniskor ska bo. Idén om att alla Àldre (det vill sÀga folk över 55) helst ska bo avskilda frÄn samhÀllet i smÄ halvcentrala lÀgenheter med bara andra Àldre som grannar Àr bisarr. Om det nu Àr sÄ att det saknas villor för 90-talisterna och deras barn Àr det ju pÄ att underlÀtta för byggandet av villaomrÄden det politiska krutet ska lÀggas. Inte pÄ att med hjÀlp av skatt och skam jaga pensionÀrer frÄn sina hem.