Skälet till detta är att betygen inte varit så bra och att många elever inte har blivit behöriga till yrkesförberedande och högskoleförberedande program i gymnasiet. Den debatten kommer att fortsätta under många år framåt.
Nyligen har den preliminära statistiken över årets niors slutbetyg blivit klar. Den ger, som KK redogjort för, både positiva och negativa signaler. Negativt är att ungefär 25 procent av årets nior inte når upp till kraven för att bli behöriga till gymnasiet. Andelen elever som inte gör det skiljer sig från skola till skola. Negativt är också att meritvärdet har sjunkit från förra året – sett som ett genomsnitt för alla skolor.
Det positiva är att fler elever nådde målen och fick godkänt. Det kan synas vara motsägelsefullt mot de siffror som visar att andelen elever som inte blivit behöriga något litet har sjunkit. Men det har att göra med att antalet elever har ökat. Att fler blir godkända är positivt inte minst utifrån perspektivet att det kan stimulera till ökat och bättre studieintresse på gymnasienivån.
Att en så stor andel av niorna fortfarande inte blir behöriga till vare sig yrkesförberedande eller högskoleförberedande program är naturligtvis ett bekymmer. Men det behöver absolut inte betyda att skolorna är dåliga.
Med tanke på att alla nyanlända elever inom två månader placeras i ordinarie skolgång och deras betyg självklart räknas med när statistiken över slutbetygen görs upp, så är det inte konstigt att andelen behöriga till vidare studier fortsätter ligga på en låg nivå. Detta samtidigt som meritvärdet har sjunkit.
Det är naturligtvis svårt för nyanlända att efter en så kort tid som två månader tillgodogöra sig undervisningen på samma sätt som de elever som gått i grundskolan sedan årskurs ett. Faktiskt kan det vara så att grundskolorna i Katrineholms kommun är riktigt bra och bättre än andra. Men för att det ska kunna konstateras måste betygsjämförelser göras med skolor i andra kommuner med ungefär lika många nyanlända elever som Katrineholm har.
Eller varför inte en granskning av betygen enbart för nyanlända och det i en jämförelse med andra kommuner? En sådan mer övergripande statistik skulle ge kommunerna en fingervisning om hur undervisningen fungerar för de nyanlända och därmed även ge en antydan om hur det första viktiga steget i integrationsprocessen fungerar.
Forskningen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för elevernas resultat. Det är också klart att flickor är duktigare i skolan än pojkar. Det försök som Katrineholm ska göra att forma klasserna efter socioekonomiska faktorer när nya högstadieskolan är klar, låter spännande. Men eventuellt resultat lär inte visa sig förrän runt 2020.