NÀr sÀrlingskonstnÀren Henry Darger flyttade frÄn sin lÀgenhet i Chicago till ett vÄrdhem pÄ 1970-talet upptÀckte hyresvÀrden en 15 000 sidor lÄng fantasryroman och hundratals illustrationer i hans hem, som Darger aldrig hade publicerat eller stÀllt ut. Hans mÀrkliga berÀttelse om "The Vivian Girls" Àr fortfarande inte sÀrskilt kÀnd. Den har av förklarliga skÀl heller aldrig dramatiserats i Europa, enligt regissören Linda Forsell.
Men nu tar hon och dramatikern Felicia Ohly sig an verket pÄ Göteborgs Stadsteater. I det enorma materialet har de framför allt fokuserat pÄ Dargers illustrationer, som har inspirerat allt frÄn scenografin till musiken, och som varje scen utgÄr frÄn. NÀr bilderna först hittades ansÄgs de vara kontroversiella, berÀttar Linda Forsell.
ââFör de skildrar ofta smĂ„ barn som utsĂ€tts för vĂ„ld och som ofta Ă€r nakna och det Ă€r mycket tortyr i bilderna. Men det Ă€r samtidigt mĂ„nga skildringar av flickors motstĂ„nd, Ă€ventyr och deras utopiska samvaro med varandra som ocksĂ„ Ă€r vĂ€ldigt unik, sĂ€ger hon.
"PĂ„ deras sida"
Verket handlar om hur sju systrar kommer till fantasiriket Glandelinia, dĂ€r barnen Ă€r förslavade av de vuxna i en vĂ€rld hĂ€rjad av brĂ€nder och stormar. Systrarna startar en rebellgrupp för att frita alla barn â och Linda Forsell ser en rad paralleller till dagens samhĂ€lle.
ââVi berĂ€ttar inte rakt av om i dag men man kan inte vĂ€rja sig frĂ„n att göra kopplingar till det som hĂ€nder i Ukraina, dĂ€r barn stjĂ€ls frĂ„n sina förĂ€ldrar â vilket ocksĂ„ hĂ€nder i Dargers berĂ€ttelse och Ă€r nĂ„got som ofta anvĂ€nds i krigföring. Flickors uppror och revolution som hela förestĂ€llningen handlar om hĂ€nder nu ocksĂ„ i Iran, sĂ€ger hon.
Linda Forsell har ofta sett flickor skildras pÄ ett oreflekterat sÀtt i kulturen, utifrÄn manlig, vuxen blick. SjÀlv har hon de senaste tio Ären arbetat med att gestalta ung femininitet och hon tycker att Dargers förstÄelse för maktrelationer mellan barn och vuxna, femininitet och maskulinitet Àr unik. En del av förklaringen stÄr att finna i den flera tusen sidor lÄnga sjÀlvbiografi som man ocksÄ hittade, dÀr det framkom att Darger sjÀlv som liten hade utsatts för övergrepp och vÄld.
ââNĂ€r man först hittade hans verk tĂ€nkte mĂ„nga âdet Ă€r en Ă€ldre man som skildrar vĂ„ld mot barn, han mĂ„ste ha en fetischerande och kanske sexualiserande blick pĂ„ demâ. Men den blicken som ofta finns pĂ„ flickor finns inte i det hĂ€r verket, han Ă€r 100 procent pĂ„ deras sida, sĂ€ger Linda Forsell.
Flickkollektiv av hjÀltar
I verket finns ocksĂ„ könsöverskridande inslag, flickornas femininitet Ă€r varken traditionell eller enkelt definierad. Men medan litteraturen Ă€r full av pojkars uppror och hjĂ€ltedĂ„d Ă€r det flickorna som stĂ„r i centrum hĂ€r â för ovanlighetens skull dessutom ett helt kollektiv av flickhjĂ€ltar.
De bjuder ett slags "feminint, barnsligt motstÄnd", enligt Linda Forsell.
ââDe anvĂ€nder sig inte av ett klassiskt patriarkalt motstĂ„nd som att slĂ„ss eller skjuta. De lurar soldater, de gömmer sig och anvĂ€nder sin flickighet som strategi. Det Ă€r nĂ„got som man vĂ€ldigt sĂ€llan fĂ„r se, vad flickors motstĂ„nd kan vara.
Att skildra vÄldet var hennes största utmaning, hon vÀnder sig mot hur populÀrkulturen ofta exponerar nakna flickor som offer. HÀr berÀttar flickorna istÀllet sjÀlva om vad de utsatts för. PÄ barns vis leker de ocksÄ för att hantera en mörk verklighet. Linda Forsell ser en potential i det barnsliga: barnen vÄgar stanna i mörkret, samtidigt som de kan fantisera om utopin.
FörestĂ€llningen Ă€r ocksĂ„ humoristisk â och Linda Forsell har lĂ„tit vuxna i olika Ă„ldrar och av olika kön gestalta flickorna. Det finns nĂ„got "hĂ€rligt frigörande" med en femtioĂ„rig man som spelar en tioĂ„rig flicka, konstaterar hon.
ââDet finns en kraft i att femininiteten fĂ„r ta över teatern, som annars Ă€r vĂ€ldigt rationell och maskulin â man ska artikulera och ta plats. Men det gĂ„r inte i den hĂ€r historien. Det tycker jag Ă€r spĂ€nnande, för inom teatervĂ€rlden finns inte sĂ„ mĂ„nga flickroller. Att spela ung femininitet pĂ„ scen, det Ă€r unikt i sig, framför allt pĂ„ en institutionsteater som denna.