Di Leva gör bokstavstrogen hommage till David Bowie

Konsert

Changes – Di Leva tolkar Bowie

Thomas Di Leva

Culturum, Nyköping

Det är inget snack. Thomas Di Levas Bowie-show är en av vårens absoluta puliksuccéer i Nyköping. Culturum var utsålt till sista biljetten och applåderna övergick efter hand till ovationer. 

Och varför inte? Folk gillar vad de ser och hör. Thomas Di Leva har hittills spelat över 100 föreställningar av sin Bowie-show sedan 2018. Fler konserter ligger i pipen och det är utsålt vart han än har drar fram med sin genomarbetade och påkostade hommage till sin mästare. 

Det är i rollen som lärjunge som Thomas Di Leva äntrar Culturums scen. Han är klädd i en mörk, avskalad kostym, håret är kammat och bandet vältrimmat. I rask följd får vi några av de mest kända Bowie-låtarna som: "Ziggy Stardust", "Rebel" Rebel" och "Fashion" varvade med korta prator, där Thomas Di Leva berättar hur artisten David Bowie kom att bli hans tillåtande ledstjärna och inspiration när han växte upp i ett trångsynt och tråkigt Gävle.

Inledningsvis är monologerna mycket roligare och intressantare än musiken. Artisten Thomas Di Leva har tonat ner sig själv till den grad att tolkningarna blir till polerade covers på nästan ihjälkramade låtar. Den vanligen så färgstarka Di Leva och hans orkester låter som ett anonymt tributeband. Ganska likt originalet, men ändå en blek kopia. 

Men en så händer något. Thomas Di Leva pratar om hur David Bowie, bara tre dagar före sin död i januari 2016, gav ut albumet "Blackstar" och i låten och videon "Lazarus" bokstavligen sjöng till oss från sin dödsbädd. När Di Leva tar sig an just den sången lyfter föreställningen. Bowies sista låtar har enorma kvaliteter men är inte sönderspelade, vilket lämnar större utrymme för artisten att göra något eget av dem.

En av Thomas Di Levas stora styrkor som artist, förutom sångrösten, är hans förmåga att med glimten i ögat sätta sina alldeles egna ord på det ofattbara, abstrakta och vackra. Som den stora lyckan att just vi i vår generation har haft turen att leva samtidigt som en artist som David Bowie. 

När personan Thomas Di Leva får ta större plats i showen blir det också bättre. Andra halvan är riktigt rolig. Folk står upp i bänkraderna, dansar, klappar händerna i takt och jublar ända tills föreställningen rundas av med "Life on Mars" och "Heroes".