Utan att på något sätt förminska tidigare ungdomsgenerationers produktioner kan man säga att det är först nu som man i Katrineholm på allvar kan börja casha in satsningarna på att ge ungdomar möjlighet att uttrycka sig genom musik, dans och teater.
Ungdomsrevyns ensemble är en produkt av utbildning hos professionella pedagoger och teknisk utrustning. Och den levererade en riktigt maffig revy den gångna helgen.
Med storslagna shownummer och tajt livemusik, mäktigt ljud och ljus och snygga kostymer, jättebra sång och dans samt några riktigt roliga och tänkvärda humorinslag hade ungdomarna fyllt ett drygt två timmar långt program.
Bäst är Ungdomsrevyn när den inte försöker skämta. En del sketcher har tyvärr karaktären av roliga vitsar från 1970-talet, det är inte så kul. Men Ungdomsrevyn ska ändå ha cred för att inte gå under bältet och bli plump. Och de flesta numren är ju inte mossiga, utan tar upp aktuella och viktiga frågor om miljöförstöring, konsumtionshets, riksdagsvalet, livsstilsfrågor och medier utan att det blir pk eller präktigt utan bara kul.
Musikaliskt imponerar Ungdomsrevyn stort. Den ger sig på att göra ett potpurri av Daft Punk-låtar, Emma Ormegard gör en vacker tolkning av Regina Spektors "Fidelity" och Isabelle Johansson har potential att bli en riktig revyprimadonna med sin fina och säkra sång.
Det skulle gå att rabbla upp namn efter namn, som Johannes Annfält som är en klippa både i bandet och på scenen eller Linnéa Bildtse som står för mycket av koreografin och är en riktigt bra dansare, men får nöjer mig med att ge hela ensemblen välförtjänt beröm.