Klichéfritt och livsbejakande adoptionsdrama

Bitterljuva "Tillbaka till Seoul" handlar om en trasslig men befriande osentimental indentitetsjakt.

Ji-Min Park gör ett strÄlande portrÀtt av Freddie som kommer till Sydkorea i jakt pÄ sina biologiska förÀldrar och en identitet.

Ji-Min Park gör ett strÄlande portrÀtt av Freddie som kommer till Sydkorea i jakt pÄ sina biologiska förÀldrar och en identitet.

Foto: Edge Entertainment

Recension2023-02-16 11:56
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Drama

Titel: Tillbaka till Seoul

Visas pÄ: Bio

I rollerna: Ji-Min Park, Kwangrok Oh, Guka Han

Regi: Davy Chou

Speltid: 120 min

Betyg: 4

Den söta spriten soju flödar i Seoul nÀr den 25-Äriga kvinnan Freddie (Ji-Min Park) fÄr nya vÀnner som ger henne komplimanger för hennes "antika koreanska drag". Hon Àr adopterad och har levt hela sitt liv i Frankrike men har nu rest till Sydkorea. Snart blir hon nyfiken pÄ möjligheten att kontakta sina biologiska förÀldrar, vilket visar sig vara komplicerat. AdoptionsbyrÄn fÄr inte ge ut adresser, men kan skicka telegram till förÀldrarna som sedan fÄr avgöra om de vill trÀffa sin avkomma eller inte.

"SÄ ni skyddar förÀldrarna och inte barnen?" sÀger Freddie efter ett sÀrskilt Kafkaartat möte.

Adoptionerna frÄn Korea till vÀst började efter inbördeskriget 1953 och blev ett tabubelagt trauma för hundratusentals mÀnniskor. De senaste Ären har adoptionerna börjat granskas pÄ djupet i media. "Tillbaka till Seoul" gör statistiken levande och fÄngar glimtar av den problematiska byrÄkratin bakom marknaden för adoptioner, men frÀmst individens öde genom Ji-Min Parks portrÀtt av Freddie. Kombinationen tuff yta och sÄrigt inre kÀnns oerhört autentisk.

"Tillbaka till Seoul" har ingen ambition att vara en lycklig historia dÀr Freddie "förstÄr vem hon Àr", men inte heller en hopplös tragedi med slutklÀmmen "en gÄng ensam alltid ensam". Snarare bÀr den pÄ ett klichéfritt och livsbejakande budskap om att allt gÄr att överkomma.