Lokal poliskris kräver krafttag

Katrineholm, Flen och Eskilstuna finns i toppen av riksstatistiken över polisanmälda våldsbrott i förhållande till folkmängd. Siffrorna sammanställs av Brottsförebyggande rådet, Brå, och redovisades i tidningen i veckan.

Övrigt2018-04-20 19:30

Det ser bekymmersamt ut men statistiken är svårtolkad. Inte ens polisen har några riktigt bra förklaringar till varför exempelvis Flen hamnar så högt upp.

Vissa saker går att utläsa ur siffrorna. Antalet anmälda brott säger i mycket grova drag var en kommun står i förhållande till riket. Det finns också en del gemensamma mönster i de tre kommunerna. De ligger nära en storstad och centralorterna är arbetarstäder. Båda faktorerna brukar dra upp brottsstatistiken.

Men det är svårt att utifrån anmälningar få grepp om den faktiska förekomsten av brott, utvecklingen över tid och framför allt veta vilka verktyg polis och andra myndigheter bör använda för att stävja brotten. Anmälningsstatistiken innehåller flera felkällor och det så kallade mörkertalet, och folks benägenhet att anmäla brott, kan variera över tid.

Därför behövs andra mätmetoder som bättre fångar lokala brottsmönster och ger bättre vägledning för att förebygga och bekämpa brott. Den gamla polismyndigheten i Södermanland gjorde sådana trygghetsmätningar vartannat år. Genom enkäter till medborgarna, ner på stadsdelsnivå, fångade man upp utsattheten för olika brott och upplevelser av trygghet.

Efter polisens omorganisation har frågan hanterats på olika sätt. Lokalpolisområdet Katrineholm, där även Flen och Vingåker ryms, gjorde en trygghetsmätning i januari i år och kommer att presentera den nästa vecka. Lokalpolisområdet Nyköping, där även kommunerna Trosa, Gnesta och Oxelösund ingår, genomförde en trygghetsmätning under förra året.

I lokalpolisområdet Eskilstuna, med Strängnäs, hänger frågan däremot i luften. Den senaste trygghetsmätningen är från 2015. Samtidigt är flera mål i trygghetssamarbetet med kommunerna kopplade till utfall i trygghetsmätningarna.

I Eskilstuna finns det fler problem. Som Eskilstuna-Kuriren berättade i veckan kommer det efter sommaren inte att finnas några områdespoliser i kommunen. Åtta poliser skulle behövas för full bemanning. Det betyder att områdespolisverksamheten i Eskilstuna kommer att ligga på is, liksom den typ av samarbete med kommunen och andra aktörer som är kopplade till områdespolisen.

Polisen i Eskilstuna tycks ha hamnat i en ond cirkel där underbemanningen av områdespolisen gör att arbetsbelastningen blir stor på de få poliser som finns, och att de måste utföra annat arbete vid sidan av det som områdespoliser gör. Det leder till att poliserna blir utarbetade och slutar, samtidigt som områdespolisjobbet förblir oattraktivt.

Därför går det inte, som lokalpolisområdeschef Christer Sjöqvist tycks göra, att sätta tilltro till den kull av poliser som utexamineras från polisskolorna på våren 2019 och låta saken bero till dess. Man måste arbeta aktivt med att tillsätta områdespolistjänster. I annat fall kommer dessa arbetsuppgifter fortsätta ligga i botten av attraktivitetslistan för poliser. Då kommer inget att förändras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!