Amerikanska företaget Wurlitzer gjorde ikoniska elpianon, som tillexempel hörs pÄ "I heard it through the grapevine" med Marvn Gaye. Just det hÀr exemplaret finns med i filmen "Spring Uje, spring"
Den som sett den guldbaggebelönade filmen "Spring Uje spring" minns sÀkert den laddade scenen dÀr Ujes vÀnner och familj har skramlat ihop till ett gammalt elpiano som en 50-Ärspresent.
Filmens Uje har önskat sig ett sÄdant lÀnge, men nÀr han Àntligen fÄr pianot kan han inte lÀngre spela pÄ grund av att han har fÄtt Parkinsons sjukdom.
Pianot som anvÀnds i filmen Àgs av Eskilstunaprofilen och musikern Patrik Kolar, som bÄde samlar och anvÀnder gamla elpianon och elorglar. Han och mÄnga andra musiker Àlskar ljudet och kÀnslan i artefakter som Fender Rhodes-, Clavinet- och Wurlitzer-pianon och vill spela pÄ den Àkta varan i stÀllet för syntar dÀr olika elpianoljud finns samplade.
InnanmÀtet i ett Fender Rhodespiano, visar att det konstruktionen delvis Àr densamma som ett vanligt piano, men med en sorts stÀmgaffel i stÀllet för strÀngar. Ljudet förstÀrks elektroniskt.
Men elektromekaniska pianon av det hÀr slaget slutade tillverkas pÄ 1980-talet och hur hög kvaliteten Àn var pÄ instrumenten kan gamla grejer gÄ sönder, behöva stÀmmas, justeras eller fÄ nÄgon sliten del utbytt.
TillgÄng till reservdelar Àr viktigt för att hÄlla liv i de pianon som fortfarande fungerar och brukas. EfterfrÄgan Àr stor bland mÄnga musiker, som vill ha Àkta vara.
DÄ finns Freddan Adlers dÀr, redo med kunskap, erfarenhet, kontakter och ett lager med reservdelar. Han Àr en före detta frilansande proffsmusiker som pÄ senare Är vigt större delen av sitt liv Ät att restaurera och reparera elpianon. Han driver företaget Peacefreaks servicecenter i Göteborg och fixar elpianon i hela Norden och Baltikum.
Just nu Àr han pÄ plats i Eskilstuna, dÀr han har gjort Patrik Kolars studio i centrala Eskilstuna till sin verkstad för tvÄ veckor framÄt. Dit kan kunder komma med elpianon som behöver kÀrlek.
Frederik Freddan Adlers driver företaget Peacefreak Servicecenter som Àr specialiserat pÄ att renovera och serva gamla elpianon av mÀrken som Fender Rhodes, Clavinet och Wurlitzer.
Allt började dock pÄ 1970-talet.
â Jag torskade pĂ„ nĂ„gra plattor med bland annat Miles Davis och Keith Jarret dĂ€r de spelade pĂ„ de hĂ€r instrumenten. Det var dĂ„ de kom till Sverige ocksĂ„. Jag skulle bara ha ett sĂ„dant, och det första kom i min Ă€go 1973, sĂ€ger Freddan Adlers.
Men pianot var hemskt att spela pÄ.Tangenterna var tröga och det lÀt inte alls som nÀr idolerna i USA spelade.
â SĂ„ jag var ju tvungen att slita av locket och lĂ€ra mig hur man stĂ€ller in det sĂ„ att man fĂ„r ett bra sound och att det blir lĂ€ttspelat.
I efterhand har han förstÄtt att det var tÀnkt att man skulle anpassa sitt elpiano, precis som man stÀller in en gitarr eller stÀmmer trummor.
Elektromekaniska pianon producerar tonerna analogt och ljudet förstÀrks elektroniskt.
â Det Ă€r samma princip som en elgitarr, sĂ€ger Freddan Adlers och förlorar sig i en lĂ„ng och fascinerande berĂ€ttelse om hur pianolĂ€raren Harold Rhodes, som var inkallad i den amerikanska armĂ©n under Andra vĂ€rldskriget, kom att bygga det första elpianot med hjĂ€lp av delar frĂ„n skrotade bombplan.
Fender Rhodes baspiano frÄn 1960-talet. Ett sÄdant hörs till exempel i den ikoniska lÄten "Light my fire" med The Doors.
Bakgrunden var att han ville hjÀlpa till med att rehabilitera skadade soldater genom att lÀra dem spela piano. DÄ behövde han skapa ett instrument som de kunde spela pÄ i sÀngen eller sittande i rullstol.
â Efter kriget blev det en succĂ©, allt skulle elektrifieras.
1959 skrev Harold Rhodes kontrakt med intrumenttillverkaren Leo Fender, och man började först serietillverka smÄ elpianon med basklaviatur.
I mitten pÄ 1960-talet gjorde artister som Ray Charles och The Monkees elpianot superhett.
â "Alla" skulle ha ett Fenderpiano. DĂ„ kom ocksĂ„ konkurrenten Wurlitzer, berĂ€ttar Freddan Adlers.
BÀrbara elpianon innebar en revolution för turnerade musiker och tack vare att de hade ett helt annat sound Àn akustiska pianon bidrog de till utveckling och förnyelse inom genrer som jazz, soul, fusion, psykedelia och pop.
Under 1980-talet konkurrerades det analoga elpianot ut av digitala syntar. Men Àven dÀr har Freddan Adlers bidragit till att bevara elpianots sÀrprÀgel. En av de ledande tillverkarna av keyboards, svenska Nord, lyckades inte fÄ till det nÀr de skulle skapa Fender Rhodes-soundet till sina syntar. DÄ tog de hjÀlp av Freddan Aadlers.
Freddan Adlers Àr verksam i hela Norden och Baltikum. Hans verkstad finns i Göteborg men han reser ocksÄ runt. De nÀrmaste veckorna kommer han att vara pÄ plats i Eskilstuna för att serva elpianon.
â Det visade sig att de hade samplat ett instrument som inte var i ordning. Jag fick fixa till det sĂ„ att det lĂ€t bra. De tyckte att det var sĂ„ kul sĂ„ sedan dess har jag fĂ„tt göra Ă„tta stycken olika ljud.
â DĂ„ köper jag ett unikt piano av en viss typ eller frĂ„n ett visst Ă„r och stĂ€ller in det efter ett ideal, sedan samplar jag det med hjĂ€lp av deras egenutveckalde mjukvara och maskiner som de har till det. Det Ă€r ett himla kul hedersuppdrag.
En förutsĂ€ttning för Freddan Adlers kulturgĂ€rning Ă€r tillgĂ„ngen pĂ„ reservdelar. Ăr inte risken att de tar slut?
Att hitta reservdelar till gamla elektromekaniska pianon Àr en utmaning. Sedan nÄgra Är tillbaka nytillverkas vissa komponenter till Fender Rhodes pianon vid en fabrik i New Jersey i USA.
â Jo, men tack vare att det finns efterfrĂ„gan sĂ„ har en mĂ€nniska med stort hjĂ€rta i New Jersey startat tillverkning av de hĂ€r grejerna, berĂ€ttar han.