Gotiska inslag, förortssnutar, mysdeckare och glesbygdsnoir â inslagen i den svenska deckarfloden blir allt fler. Runt 230 böcker anmĂ€ldes i Ă„r till Svenska Deckarakademin inför korandet av Ă rets kriminalroman, som avslöjas nĂ€r deckarpriserna presenteras den 19â21 november. UngefĂ€r 160 av de anmĂ€lda böckerna Ă€r svenska.
ââJag har lĂ€st deckare i hela mitt liv men genren Ă€r bredare Ă€n nĂ„gonsin nu, sĂ€ger Katarina Gregersdotter, docent i litteraturvetenskap och ledamot i akademin.
I Ă„r har det varit sĂ€rskilt svĂ„rt att vaska fram fem kandidater till deckarpriset, tycker hon. MĂ„nga vĂ€letablerade författare har slĂ€ppt nya romaner, som Ă sa Larsson, Johan Theorin och Marie Hermansson â alla tre nominerade. Men det har ocksĂ„ funnits mĂ„nga fina debutanter, menar Katarina Gregersdotter.
ââDen hĂ€r hösten och hela Ă„ret har varit vĂ€ldigt stark nĂ€r det gĂ€ller den svenska utgivningen.
Spretig genre
Genren spretar alltsĂ„ allt mer â och rĂ€knar man in egenutgivna böcker registreras nu 300 deckare om Ă„ret pĂ„ Deckarbiblioteket i Eskilstuna, jĂ€mfört med ett 60-70-tal för ett par Ă„r sedan. Bibliotekarien Anna-Lena Jönsson Ă€r ansvarig för biblioteket, som försöker registrera samtliga deckare i Sverige â en efterfrĂ„gad genre.
ââAv de tio mest reserverade böckerna pĂ„ Eskilstunas biblioteks hemsida Ă€r sju av tio deckare â det Ă€r Ă sa Larsson, MĂ„ns Kallentoft och Niklas Natt och Dag men Ă€ven David Lagercrantz som börjar pĂ„ en ny serie med sporttematik, det Ă€r inte sĂ„ vanligt.
SvĂ„rast tycker hon att det har varit att fĂ„ koll pĂ„ de nya feelgooddeckarna, som satsar pĂ„ spĂ€nning men utan blodiga mord. DĂ€r finns namn som Sofia RutbĂ€ck Eriksson, Micke Hansen och Christina OlsĂ©ni. Egenutgivna böcker spelar ocksĂ„ en större roll â högst upp pĂ„ den deckarkritikerlista som publiceras av recensenterna i Gota Medias tidningar ligger nu debutanten Sofie Bjarup med "Mörkrets barn" som frĂ„n början gavs ut pĂ„ ett sĂ„ kallat hybridförlag.
GrĂ€nserna för vad som alls Ă€r en deckare utmanas ocksĂ„ frĂ„n fler hĂ„ll, har Anna-Lena Jönsson mĂ€rkt â till exempel med nomineringen av Marie Hermansons "Pestön".
ââPĂ„ Adlibris klassas den som en historisk roman, men med en deckargĂ„ta i.
SamhÀllsskildrare
MĂ„nga sĂ„ kallade mysdeckare utspelas pĂ„ landsbygden medan Stockholmsskildringarna ofta handlar om brutala mord och gĂ€ngkriminalitet i förorten. Katarina Wennstam skildrar manligt vĂ„ld i sin Justitia-serie, dĂ€r "DjĂ€vulens advokat" Ă€r den senaste. Och gĂ€ngskjutningar lyfts i exempelvis "Ghettokungen" av Sammi Jeridi och i Pascal Engmans bokserie â vars nya "Kokain" handlar om uppgörelser mellan tvĂ„ rivaliserande gĂ€ng i JĂ€rvaomrĂ„det, i Stockholm.
Dessa böcker följer den svenska deckartraditionen att vilja berĂ€tta nĂ„got om samhĂ€llet. Pascal Engman vĂ€ver in de mest rykande fĂ€rska hĂ€ndelserna. Han nĂ€mner ocksĂ„ coronapandemin â som Ă€ven skymtar i flera andra böcker.
ââDeckargenren strĂ€var i ganska hög grad efter realism och dĂ„ ingĂ„r det hyperaktuella, sĂ€ger Katarina Gregersdotter.
Men samtidigt spÄrar hon ett naturtema, som framtrÀder tydligare Àn för ett tiotal Är sedan. I en bok som à sa Larssons "FÀdernas missgÀrning", den sista om hennes huvudperson Rebecka Magnusson, pÄverkar geografin tydligt personerna.
ââNĂ€rheten till landskapet syns vĂ€ldigt tydligt i böckerna om norra Norrland, VĂ€sterbotten och JĂ€mtland.
Norrland och kvinnor
Böcker med Norrlands-tema fortsĂ€tter ocksĂ„ att vara en tydlig trend, menar bĂ„de Jönsson och Gregersdotter. Tre av de fem debutanter som nominerats till Ă rets deckardebut utspelas dĂ€r: "Isarna rĂ„mar" i Kalix, "Ă tervĂ€ndare" i LuleĂ„ och "Sly" i Ă re. MĂ„nga Ă€r skrivna av kvinnor â och har ofta kvinnliga huvudpersoner.
ââDet Ă€r Karin Smirnoff-effekten, de skriver lite i den andan, sĂ€ger Anna-Lena Jönsson.
En tydlig trend Ă€r dessutom hemvĂ€ndartemat â att huvudpersonen Ă„ker hem till sin uppvĂ€xtort. Det handlar till exempel Liza Marklunds "Polcirkeln" om, som utspelas i Norrbotten och har hyllats som bland det bĂ€ttre hon har skrivit.
ââDet kan lĂ„ta trĂ„kigt att mĂ„nga hĂ„ller pĂ„ med det men det Ă€r inte sĂ„, de portrĂ€tten av karaktĂ€rerna fĂ„r ett psykologiskt djup. De mĂ„ste tillbaka i tiden till sin barndom och det Ă€r kanske dĂ€r svaret pĂ„ gĂ„tan ligger. Det blir ocksĂ„ fina historiska skildringar, sĂ€ger Katarina Gregersdotter.