Elin WĂ€gner mitt i storpolitikens virvlar

Hon – en svensk radikalpacifist, han – en tysk nationalist som efter deras förhĂ„llande arbetar för nazisterna. I sin bok om Elin WĂ€gner skildrar Per WirtĂ©n europeisk storpolitik inramad av en kanske ovĂ€ntad kĂ€rlekshistoria.

Elin WÀgner 1917. Första vÀrldskriget gjorde henne till en radikal pacifist, nÄgot hon förblev livet ut. Arkivbild.

Elin WÀgner 1917. Första vÀrldskriget gjorde henne till en radikal pacifist, nÄgot hon förblev livet ut. Arkivbild.

Foto: TT

Kultur och Nöje2020-04-29 12:31

"En beslutsam kvinna med handvÀska klarar sig vÀl pÄ nÄgot sÀtt" skriver Elin WÀgner i ett brev nÀr hon 1923 ensam ska bege sig in i det ockuperade RuhromrÄdet. Och, skriver hon med gott humör, "sÄ fÄr man vÀl uppbÄda de karlar som Àr förÀlskade i en att hjÀlpa en".

ÄndĂ„ Ă€r det framför allt som allvarlig, arbetssam och religiös – men ocksĂ„ motsĂ€gelsefull och ibland till och omdömeslös, som Per WirtĂ©n beskriver författaren och tĂ€nkaren Elin WĂ€gner.

"Europa, stĂ€ndigt detta Europa" heter hans bok. Till skillnad frĂ„n Ulrika Knutsons fĂ€rska livsbiografi, "Den besvĂ€rliga Elin WĂ€gner", koncentrerar sig Per WirtĂ©n pĂ„ en avgrĂ€nsad tid och pĂ„ historiska skeenden i hennes liv som intresserar honom alldeles sĂ€rskilt. Även om han inte nödvĂ€ndigtvis tycker om WĂ€gner Ă€r det under de hĂ€r Ă„ren pĂ„ 1920-talet som han har lĂ€ttast att identifiera sig med henne.

SjÀlvstÀndig tÀnkare

Under reportageresorna i ett Europa svÄrt söndrat av första vÀrldskriget utvecklades hon, enligt Wirtén, bÄde som pacifist och sjÀlvstÀndig tÀnkare.

– Hon hamnade mitt i de storpolitiska strömvirvlarna i Europa. Vart ska Europa ta vĂ€gen för att inte krigen och vĂ„ldet och de etniska rensningarna, tvĂ„ngsförflyttningarna, ska upprepas? Det Ă€r frĂ„gor som fortfarande Ă€r olösta och aktuella varje dag.

Sverige hade förvisso manliga författare som Carl Jonas Love Almqvist och August Strindberg men i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var det kvinnorna som pÄ allvar försökte greppa vÀrlden och sin plats i den, enligt Per Wirtén. Efter Fredrika Bremer och Ellen Key kom Elin WÀgner.

– Det Ă€r ofta frĂ„n de underordnade som de intressanta idĂ©erna och behoven att formulera sig kommer.

Hemma i Sverige skulle hon tillsammans med sina borgerliga radikala kvinnovĂ€nner i Fogelstadsgruppen starta en feministisk veckotidning, ett politiskt parti, en tankesmedja och en klassöverskridande kursverksamhet för kvinnor. Redan 1923 argumenterade hon för ett Europas förenta stater, konstaterar Per WirtĂ©n som i sin bok reser med henne pĂ„ reportageresor i det ockuperade Rhenlandet – inklusive RuhromrĂ„det – som fransmĂ€nnen invaderade för att med militĂ€ra medel tvinga tyskarna att betala av det stora skadestĂ„ndet efter första vĂ€rldskriget.

Förnedringen

Elin WÀgner upplevde den tyska förnedringen, och sÄg tydligt hur den gödde hat, nationalism och rasism gentemot de svarta soldater som fransmÀnnen hÀmtat frÄn kolonierna.

– Hon tar det hĂ€r sprĂ„nget till att bli en betydelsefull intellektuell. Jag tror att hon gjorde det medvetet och för att lyckas med det var hon tvungen att lĂ€mna Sverige och konfronteras med internationalism, nationalism och rasismen som hon aldrig trĂ€ffat pĂ„ tidigare, men som hon sedan bearbetade resten av sitt liv.

Samtidigt som hon var djupt engagerad i internationellt kvinnligt fredsarbete hade hon en kÀrleksaffÀr med en tysk nationalist, som omgav sig med mÀnniskor lÄngt ut pÄ högerkanten, sedermera nazister, kanske blev han ocksÄ en sÄdan sjÀlv.

– De var sĂ„ otroligt aparta, och Ă€ndĂ„ hittade varandra, det kan man ju inte lĂ„ta bli att undra över, eller hur?

Men var det verkligen ett seriöst eller ens sÀrskilt passionerat förhÄllande frÄn den dÄ frÄnskilda Elin WÀgners sida?

– Anledningen till att det var en lycklig historia tror jag var att den var omöjlig, den var en fantasi och lek, den kunde aldrig bli ett allvarligt engagemang.

"Kvinnor" blir "mödrar"

Per Wirtén Àr helt och hÄllet med WÀgner sÄ lÀnge hon stÄr mitt i moderniteten och framÄtrörelsen. NÀr hon senare i livet flyttar till Lilla Björka i SmÄland blir han dÀremot bÄde sur och irriterad pÄ att hon, framhÄller han, nu vurmar för det ursprungliga, skiftar fokus frÄn "kvinnor" till "mödrar" och tycker att dessa ska arbeta i hemmet i stÀllet för utanför.

Men, betonar han, det hindrar inte att hon – trots att hon inte hade kunnat stoppa andra vĂ€rldskriget – klarsynt sĂ„g sambanden mellan manlighet, militarism och nationalism:

– Hon dör ju övertygad om att allt hade gĂ„tt förlorat. Men i sjĂ€lva verkat hade hon gjort nĂ„got som kommande generationer kunde fortsĂ€tta att arbeta med.

Fakta: Per Wirtén

Född: 1958.

Bor: I Huddinge.

Familj: Fru och tre vuxna barn.

Bakgrund: Grundade tidskriften Arena tillsammans med HĂ„kan A Bengtsson, kulturjournalist och författare till flera fackböcker. Fick stor uppmĂ€rksamhet för sin biografi "Herbert Tingstens sista dagar" som ocksĂ„ blev pjĂ€s pĂ„ Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Den förra boken, "Är vi framme snart?" nominerades till Augustpriset.

LÀser just nu: "'The unsettling of Europe', en bok om migrationens historia i Europa efter 1945, och sedan ska jag för femtioelfte gÄngen börja lÀsa Joan Didions 'Lagt kort ligger' som Àr en av mina favoritböcker".


Fakta: Elin WĂ€gner

Levde 1882 till 1949.

Journalist och författare vars tvÄ första romaner , "Norrtullsligan" (1908) och "Pennskaftet" (1910) bÄda tog upp röstrÀttsfrÄgan. WÀgner jobbade ocksÄ hÄrt för den kvinnliga röstrÀtten. Första vÀrldskriget gjorde henne till pacifist och fredskÀmpe, vilket hon förblev livet ut. Under 1920-talet engagerade hon sig internationellt, deltog i internationella fredsmöten och var ocksÄ med och grundande RÀdda Barnen. I Storbritannien kom hon i kontakt med kvÀkarna som hon tog djupt intryck av.

Elin WĂ€gner ingick i den borgerligt radikala Fogelstadsgruppen vars kvinnliga medlemmar grundade ett parti, en feministisk tidskrift och en egen medborgarskola.

SÄ smÄningom flyttade Elin WÀgner till Lilla Björka norr om VÀxsjö. Hon skrev en omfattande biografi om Selma Lagerlöf och blev 1944 den andra kvinnan som valdes in i Svenska Akademien. 1937 kom hennes bok "VÀckarklocka", ett slags debatterande essÀ om bland annat tidiga matriarkat och begynnande miljöförstöring.

Elin WÀgner var gift med litteraturkritikern Johan Landqvist som hon lÀmnade 1922. Hon adopterade sin brorson Harald Giovanni.

Övrigt: Karin Boye skrev sin mest berömda dikt "Visst gör det ont nĂ€r knoppar brister" till Elin WĂ€gner i 50-Ă„rspresent.

KĂ€llor: NE med flera.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!