För att kunna hålla hög kvalitet i dokumentärprojektet söker Henrik Källman gräsrotsfinansiering via en gofundme-kampanj. Samtidigt lanserar han en film på Youtube som beskriver satsningen.
I Katrineholm präglades det tidiga 80-talets musikliv av rock, punk och metal. Punkens do-it-yourself-anda och proggens kollektivistiska ideal utgjorde en bra grogrund för att den nybildade Kulturföreningen Drag utan drog skulle bli tongivande. Under dess paraply arrangerades konserter med dåtidens mest namnkunniga band, som Ebba Grön, Dag Vag, Reeperbahn och Eldkvarn och aspirerande lokala musiker erbjöds replokaler och rockskola.
Epoken har firats med storslagna jubileumsfester och skildrats i fotoutställningar, reportage, musikalbum och bokform, då främst av dem som själva var med när det begav sig.
Nu vill Henrik Källman, uppväxt i en annan ort och inte ens född när Dud-eran blomstrade, göra en dokumentär. Varför?
– Jag gjorde ju filmen "Trädgårdslive" förra året och blev ganska biten av det. Parallellt med att vi klippte den filmen började jag fundera över vad nästa projekt skulle kunna vara.
Att det blev just "Rockholm"-epoken i Katrineholm beror på att Henrik Källman varit nyfiken på den länge.
– Ända sedan boken "Rockholm" kom ut och jag förstod vidden av hur stor scenen var i Katrineholm när det begav sig har jag tänkt att det är en bra historia att gräva ner sig i. Jag antar att det finns hur mycket som helst att berätta som ännu inte är skildrat.
Det som fascinerar Henrik är att "Rockholm" känns som ett parallellt universum.
– När jag gick på gymnasiet i Katrineholm gick man på Kajrocken och Inferno, men man fattade aldrig att det hade funnits en etablerad musikscen i stan.
Dud och det så kallade Rockholm var ett resultat av en kollektiv rörelse där många arbetade ideellt. Här ses Lars Halvarsson, Sid Jordan och Patrik Wahlqvist rigga för en konsert i Duveholmshallen i början av 1980-talet.
Dessutom tänker han att sett i backspegeln var Katrineholm fortfarande en väldigt ung kommun på 80-talet, vilket gjorde att "Rockholm"-perioden blev en viktig del av stadens identitet.
– Det var en grupp människor som skapade det här tillsammans och jag kan inte se varför det inte skulle kunna hända igen. Genom att sätta en lampa på det kanske man kan inspirera någon att skapa något liknande igen.
Ett problem blir att få fram rörligt material från tiden. Henrik Källman kommer att bjuda in till möten och efterlysa filmer och bilder via sociala medier.
För att finansiera projektet har Henrik Källman också skapat en crowd funding-kampanj. Målet är att samla in 250 000 kronor.
Projektet presenteras närmare i en film, som lanseras fredag den 25 februari.