Nära hälften, 44 procent, av en årskull ungdomar i Sverige har påbörjat en högskoleutbildning är de fyller 24 år. Det visar statistik som Högskoleverket presenterade i går.
Tittar man närmare på siffrorna rymmer de, förutom en stor skillnad mellan könen, också stora regionala och lokala skillnader.
Det har länge varit så att fler kvinnor studerar vidare efter gymnasiet än män, och den skillnaden består.
På riksnivå ser man att drygt 51 procent av kvinnorna har påbörjat högskolestudier när det är 24 år, men bara 36 procent av männen.
Det här är ett uttryck för flera olika strukturella jämställdhetsproblem i den svenska grund- och gymnasieskolan, på arbetsmarknaden och i hemmen. Pojkar har generellt svårare att nå goda resultat i skolan än flickor, de har sämre motivation för studierna än flickorna och lägre förväntningar på sig att lyckas, bland pojkar råder alltjämt en "antipluggkultur".
För många flickor är situationen den omvända. De upplever en stark press att prestera och har höga förväntningar på sig att lyckas.
På den könssegregerades svenska arbetsmarknaden finns det fortfarande goda möjligheter att få jobb och hyggliga inkomster inom traditionellt mansdominerade yrken som exempelvis byggbranschen och transportsektorn. Inom traditionellt kvinnodominerade branscher såsom barnomsorg, skola och vård, ställs allt högre krav på utbildning, utan att lönerna har stigit i samma omfattning.
Detta bidrar till att konservera könskillnaderna när det gäller högre studier och till en fortsatt segregation på arbetsmarknaden. De unga männen som skippar högskolestudier och satsar på exempelvis ett hantverksyrke är inte dumma. Om de inte vill plugga vidare för att det är roligt och utvecklande har de, åtminstone på kort sikt, lite att vinna på att ta steget.
Högskoleverkets siffror visar också att det är stora skillnader mellan länen och kommunerna när det gäller hur stor andel av en årskull som satsar på högre studier. Mönstret är tydligt. Län och orter med stark studietradition och anrika lärosäten har fler högskolestuderande, liksom orter med hög genomsnittsinkomst.
I Sörmland har cirka 38 procent av de unga vuxna börjat på högskola eller universitet när de fyller 24. Skillnaden mellan könen är stor i Sörmland, liksom mellan kommunerna. Katrineholms kommun ligger på samma siffror som Sörmland i stort medan Vingåker ligger betydligt lägre. Knappt 30 procent av 24-åringarna har börjat plugga 38 procent av tjejerna och 21 procent av killarna.
De här mönstren beror på gamla strukturer, som inte någon har att vinna på att de bevaras. Ingen tillgång är viktigare för en kommun än välutbildade invånare.
Skolan måste bli bättre på att motivera pojkar till studier, och antipluggkulturen brytas. Dessutom måste det löna sig bättre att studera – för både män och kvinnor.