Nicole Kidman genomgår ett förvandlingsnummer i Karyn Kusamas ”Destroyer” där hon spelar en polis med en mörk hemlighet. Foto:

Nicole Kidmans magnifika förvandlingsnummer

Recension

Nicole Kidman är oigenkännlig som polisen Erin Bell, svårt märkt av ett mystiskt trauma. Regissören Karyn Kusama utforskar ett ickeliv i den drabbande polisthrillern ”Destroyer”.

I år är ingen kvinna nominerad till en Oscar för bästa regi. Det borde inte göra någon förvånad – efter Kathryn Bigelows banbrytande vinst för ”The hurt locker” 2009 har det bara hänt en gång, när Greta Gerwig, som femte kvinna någonsin, förra året fick en nominering för ”Lady Bird”.

Men 2018 var faktiskt ett toppår för kvinnliga regissörer. Lynne Ramsay tokhyllades för ”You were never really here” medan Debra Graniks ”Leave no trace” hamnade på mången årsbästalista (inklusive Barack Obamas). Marielle Hellers ”Can you ever forgive me?” gav skådespelarna Melissa McCarthy och Richard E Grant var sin Oscarnominering, medan regissören blev utan.

Den som såg ut att ha bäst chans att knipa en nominering för 2018 var dock Karyn Kusama, regissören bakom det laddade sportdramat ”Girlfight” (2000) och normbrytarskräckisen ”Jennifer's body” (2009). Hennes nya film ”Destroyer” är en både hårdkokt och gripande polisthriller. Nicole Kidman spelar Erin Bell, kriminalare vid Los Angeles-polisen. Första gången vi möter henne vaknar hon i sin bil, och hennes ansikte – rödsprängda ögon, spruckna läppar och en hy som solsvett pergamentpapper – vittnar om ett halvt liv av supande och självförsummelse.

Så får hon plötsligt upp spåret av ett spöke från det förflutna, från det undercoverjobb i den kaliforniska öknen som gick så fasansfullt fel, och som förvandlade henne till skuggan av en människa. Genom återblickar tecknar Kusama bit för bit bilden av traumat, samtidigt som den nutida Erin försöker sona sina misstag.

Nicole Kidman är magnifik i sin både trasiga och stenhårda snutgestalt, en figur som känns igen från 70-talsfilmernas plågade poliser (då alltid spelade av män) – hon må vara ett vrak, men hon backar inte en tum i skarpt läge. Men det är inte bara Kidman som är bra, Kusama har lockat fina insatser ur alla sina skådespelare, från Bradley Whitford som kolerisk pengatvättare till Jade Pettyjohn som Erins undertryckt ursinniga tonårsdotter Shelby. De spelar mot fonden av ett ruffigt Los Angeles som nästan känns postapokalyptiskt.

”Destroyer” är nästan skoningslös i sitt dissekerande av ett urspårat liv. Och kanske är det här vi hittar nyckeln till att Kusama har förbisetts av Oscarjuryn. Hennes film landar inte i något upplyftande budskap a la ”Bohemian rhapsody” eller ”Green book”. Om det är vad som krävs, då kan nog killarna få ha sin Oscar i fred.

"Destroyer"

Dramathriller

Premiär: 1 februari 2019

I rollerna: Nicole Kidman, Sebastian Stan, Toby Kebbell

Regi: Karyn Kusama

2 timmar 3 minuter

Från 15 år

Betyg: 4

Läs också

( 12 st )

Läs mer om dessa ämnen

Kultur/Nöjefilmrecension
Relaterat