• ”Bamse och dunderklockan” blir den tredje långfilmen sedan omstarten med ”Bamse och tjuvstaden”. Foto:
  • I nya ”Bamse och dunderklockan” måste Skalman och Lille Skutt ge sig ut på en farlig resa. Filmen har fina miljöer men själva handlingen är lite torftig. Foto:
1/

Lite torftigt mellandagsmys

Recension

”Vem är jag om jag inte är världens starkaste björn?” Det frågar sig Bamse i nya ”Bamse och dunderklockan”, den svagaste bland de nya biofilmerna om den älskade björnen.

Hans luva är visserligen blå men numera är vi många som förknippar världens starkaste björn med julen. För tredje gången på fem år har en ny Bamsefilm premiär i samband med jullovet – ett idiotsäkert sätt att försäkra sig om en publiksuccé.

I ”Bamse och dunderklockan” utbryter en brand på farmors vind som förstör hela hennes förråd av blomman dunderklocka, den verksamma ingrediensen i dunderhonungen som gör Bamse stark. Lille Skutt och Skalman måste åka till den tropiska ö där dunderklockan växer vilt, samtidigt som Bamse – utan sina dunderkrafter – får det tufft på hemmaplan när den luriga Reinhard Räv försöker stjäla hans roll som bygdens hjälte (med egen svängig superhjältedänga).

Det finns något verkligt beundransvärt med barnfilmer som enbart riktar sig till barn, som inte ängsligt flörtar med vuxenpubliken. Här räknar jag till ett vuxenskämt (och det är väl snarare menat för mor- och farföräldrar än dagens föräldrageneration), när Skalman hojtar ”Lägg ut! Lägg ut!” när det är dags att lätta ankar. Filmen har också ett vilsamt tempo och en lågmäld ton som bjuder på rena semestern för Netflixslitna föräldrar.

Men det känns också som att konceptet börjar bli tunnslitet. Handlingen är inte lika dynamisk som i de två första filmerna, det saknas en intressant kvinnlig centralroll (begåvade Bianca Kronlöf glimrar till i birollen som Mickelina) och emellanåt känns det helt enkelt lite torftigt. Jag saknar en gnutta sälta – filmatiseringarna av Stina Wirséns ”Vem”-böcker bevisade att film för små barn inte måste vara så välkammad.

Men för den som efterfrågar ett stycke stillsam barndomsnostalgi med budskap som ”var dig själv” och ”snällhet är det starkaste vapnet” så fyller filmen sin funktion. De vackra naturbilderna räcker i sig långt för att leverera det förväntade mellandagsmyset.

"Bamse och dunderklockan"

Barnfilm

Premiär: 21 december 2018

Svenska röster: Peter Haber, Morgan Alling, Steve Kratz med flera.

Regi: Christian Ryltenius

1 timme och 5 minuter

Barntillåten

Betyg: 3

Läs också

( 11 st )

Läs mer om dessa ämnen

Kultur/Nöjefilmrecension
Relaterat