Vi har alla en liten Trump i vår hjärna

Gästkrönika av Elias Rosell

Tiden med Donald Trump som presidentkandidat och sedan president har varit en mardröm för den som anser att vetenskap och fakta är viktiga.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Världens viktigaste jobb innehas nu av en person vars administration öppet hänvisar till “alternativa fakta” och som hävdar att Kina hittat på klimatförändringarna för att skada amerikanska affärsintressen, för att ta två av flera exempel.

Detta har lett till att fler har tagit ställning för vetenskap. Ett exempel på det är demonstrationen “March for science” som hölls på många platser i världen tidigare i vår. Detta är i grunden något mycket positivt. Men att vara för vetenskap är mer än att vara emot Trump och klimatskepticism. Att vara för vetenskap är ett förhållningssätt där man inte väljer fakta utifrån sin redan existerande åsikt, utan i stället försöker välja sin åsikt efter fakta. Om man är för vetenskap så måste man också vara för vetenskap när forskning kommer fram till resultat som går emot ens egna åsikter, annars har man missat poängen med vetenskap.

Det finns en risk med att begreppet faktaresistens blir en etikett som man bara klistrar fast på sina politiska motståndare. Men vetenskapens fiende finns inte bara i Vita huset, den finns även i allas hjärnor.

Psykologen Drev Westen uppmärksammade forskning har visat att belöningscentrum i hjärnan aktiveras när vi avfärdar ovälkommen information. Som Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet, säger i en intervju så tar folk bara till sig bevis för de övertygelser som tenderar att hänga ihop med den politiska grupp som man känner samhörighet till.

Detta kan låta nedslående, men det finns saker vi kan göra åt det. En av de viktigaste åtgärderna mot faktaresistens är att ett vetenskapligt angreppssätt blir en starkare del av allmänbildningen och grundskoleutbildningen, skriver bland annat flera universitetsrektorer i en debattartikel på SVT opinion. Det är visserligen lätt att säga att lösningen på alla samhällsproblem är att skolan borde fokusera mer på dem, men i detta fall är det nog befogat. Utan ett vetenskapligt förhållningssätt kommer det vara kört när vi försöker lösa andra problem.

Att ett vetenskapligt angreppssätt ska bli en del av allmänbildningen är också något som vi alla som individer kan bidra till. Vi bör försöka vara ödmjuka för att vi alla har en risk att för lätt avfärda information som går emot det vi redan tycker eller bli för okritiska mot information som stödjer det vi redan tycker. Att vara medveten om att detta även gäller oss själva borde rimligen vara ett första steg. Att gå emot vår natur och på ett likvärdigt sätt försöka bedöma fakta vi gillar respektive ogillar kräver ett medvetet val och en aktiv ansträngning. Vi kommer nog inte alltid lyckas, men förhoppningsvis kommer vi lyckas oftare än om vi inte ens hade försökt.

Vi har alla en liten Trump i vår hjärna, men vi bör göra vårt bästa för att den delen av oss inte ska styra oss och samhället.

Elias Rosell är uppväxt i Järna. Han har en kandidatexamen i geovetenskap och vikarierar just nu som ledarskribent på Södermanlands Nyheter. Senare i sommar kommer han att skriva ledare för Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

Donald TrumpKrönikaLedareVetenskap
Relaterat