Sofia Nerbrand, gästkröniikör.

Världen är bättre än vi tror

Gästkrönika av Sofia Nerbrand

Man kan inte längre dela in världen i U- och I-länder.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Majoriteten av världens befolkning bor i medelinkomstländer. Hans Rosling, mästerpedagogen och professorn i internationell hälsa som gick bort i fjol, menade att den största revolutionen i vår tid är att andelen av världens befolkning som lever extrem fattigdom har halverats under de två senaste årtiondena.

Nio av tio av alla barn har vid ett års ålder vaccinerats. Trettioåriga kvinnor har gått i skola i genomsnitt nio år. Medellivslängden i världen är sjuttiotvå år – jämfört med trettio år på 1800-talet.

Men kunskapsnivån om att många saker har blivit enormt mycket bättre är mycket låg – även bland högutbildade. Dessutom har vi genomgående en mycket mer negativ uppfattning än vad som är befogat. I Roslings undersökningar uppvisar människor en svartsyn och en instinkt att dela in det mesta i gott och ont. Alla har en förödande och systematiskt felaktig bild av världen, slår Rosling fast den nyutkomna boken Factfulness.

Hans Rosling arbetade tillsammans med sin son och sonhustru under många år med att sammanställa och presentera fakta om världens sanna tillstånd. Det fantastiska materialet på hemsidan gapminder.org finns nu även i bokform. Bill Gates har utnämnt Factfulness till en av de viktigaste böcker han någonsin läst. Varför? Jo, när inte ens de som ska vara de mest upplysta och som har stor makt i såväl näringsliv som politik vet hur världen ser ut, så minskar självfallet sannolikheten att besluten blir bra.

Hur kommer det sig att vi har så svårt att ta in fakta och ompröva vår världsbild? Hans Rosling funderade mycket över detta. Trots att han på sina föreläsningar både visade statistik om hur oerhört mycket bättre mänskligheten har det i dag än för tjugo år sedan och slukade ett svärd för att få sin publik att känna förundran så misslyckades han gång på gång. Det tog honom sjutton år och otaliga föreläsningar innan Världsbanken slutade att tudela världen.

Hans förklaring är att vår hjärna har en tendens att överdramatisera och en grundläggande drivkraft att dela upp saker och ting i två olika grupper med ett tomt gap däremellan. Vi har lättare att se det som är dåligt än det som är bra. Ytterligheter gör vi ofta till sanningar och vi missar att de flesta befinner sig i mitten, att grupper ofta överlappar och att det sker förändringar över tid.

Gemene man borde ta till sig Roslings budskap: Det finns mycket positivt att glädja sig åt. Världen är inte svart och vit, människor är inte dömda till armod och erbarmliga liv, klyftorna vidgas inte. Tvärtom får miljarder människor det mycket bättre på historiskt kort tid.

Utbredning av demokrati, marknadsekonomi, handel och respekt för mänskliga rättigheter förklarar utvecklingen. Liksom vacciner, allmän hälso- och sjukvård och jämställdhet mellan könen. Vi som bor i ett av de länder som har det allra bäst borde känna tacksamhet varje dag. Och tillförsikt eftersom vi har ett bra recept för bättre hälsa och ökat välstånd.

Det finns förstås fortfarande förfärliga problem. Ändock: Mänskligheten har aldrig haft det så här bra tidigare. Världen blir bättre. Titta bara på siffrorna.

Sofia Nerbrand är ordförande i den liberala stiftelsen Bertil Ohlininstitutet.

Läs mer om dessa ämnen

KrönikaUtrikespolitikvärlden