Värdefullt med skola på Fogdö

Signerat av Alex Voronov

Några Fogdöbor vill bilda en friskola.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Tanken är att ta över Fogdö skola som kommunen planerar att stänga. Ansökan har skickats till Skolinspektionen som beslutar om skolan får starta. Strängnäs kommun ska ge sitt yttrande. Ett förslag till ett sådant har skrivits av tjänstemännen på utbildningskontoret. De vill inte ha den nya friskolan, som EK och ST berättade i går.

Jag har läst förslaget och är inte imponerad. Perspektivet är högt ovanifrån. Vad som är bäst för skolbarnen från Fogdö och Härad tillmäts, milt uttryckt, underordnad betydelse.

Här är ett nyckelresonemang:

”Utjämningen av de socioekonomiska skillnaderna mellan skolorna i de västra och centrala kommundelarna minskar eller uteblir om elever från Fogdö och Härads skolor och tätorter antas vid den fristående Vårfruberga skola i stället för att samlas tillsammans med eleverna från nuvarande Tosteröskolan på Karinslundsskolan.”

Med andra ord: Eleverna från Fogdö och Härad är ett verktyg för att ordna till en god skolgång för andra elever i kommunen. Eller: Engagemanget hos familjer på Fogdö och Härad är ett störningsmoment i planeringsarbetet på Strängnäs utbildningskontor.

Det här blottar en skiljelinje i synen på valfrihet som är minst lika skarp som den mellan olika ideologier. Den går mellan aktiva medborgare och företrädare för det kommunala skolsystemet.

Här behövs ett omtänkande. Trygghet och trivsel hos de familjer vars barn vill gå i skola på Fogdö har ett egenvärde. De som bildar friskolan bidrar till skolsystemet med eget arbete, pengar och ett engagemang som inte kan mätas här och nu men som har betydelse för en välfungerande skola. Det finns goda erfarenheter från andra platser där lokala friskolor ersatt nedläggningshotade kommunala. Ta Näshulta friskola i Eskilstuna eller Sparreholms skola i Flen.

Socioekonomiska skillnader är en verklighet. Men det finns, som vi beskriver i dagens huvudledare, andra sätt att motverka dem än att minska antalet skolor och styra om elever.

Dagens elevantal och sammansättning är dessutom bara en ögonblicksbild. Strängnäs kommun växer. Inom en inte allt för avlägsen framtid blir utmaningen att möta ökad efterfrågan på skolplatser i alla kommundelar.

Läs mer om dessa ämnen

ämne/skolaSträngnäs kommunKommunalpolitik