Oförutsägbart läge efter ryskt FN-veto

Gästkrönika av Aron Lund

Nu är det stopp för FN:s undersökningar av giftgasattackerna i Syrien.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Förra månaden lade en undersökningsgrupp från FN skulden på Bashar al-Assads regering för massakern i Khan Schejkhoun den 4 april. (Se min förra gästkrönika, 1/11.) Assads allierade i Teheran och Moskva har vägrat acceptera rapporten, och ryska diplomater kallade FN-rapporten “amatörmässig”.

När undersökningsmekanismens mandat skulle förnyas den 16 november lade Ryssland sålunda in sitt veto i FN:s säkerhetsråd, och natten mellan torsdag och fredag upphörde FN-gruppen att existera.

– Ryssland har gjort det kristallklart att de kommer att försvara sin allierade oavsett hur stark bevisningen är för Assadregimens brott mot kemvapenkonventionen, och till och med mot det avtal om kemvapenavrustning som Ryssland hjälpte till att medla fram i september 2013, säger professor Gregory Koblentz, en amerikansk nedrustningsexpert vid George Mason-universitetet i USA som jag talade med strax efter omröstningen.

Den senaste tidens rapporter från FN och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) visar tydligt att Syrien har behållit hemliga kemiska stridsmedel och fortsätter använda dem mot civila, menar Koblentz, som säger att det ryska vetot har “berövat det internationella samfundet ett livsviktigt verktyg för ansvarsutkrävande och avskräckning”.

Det verkar onekligen finnas mycket att utkräva ansvar för. Syriska aktivister jag talar med hävdar att de har bevis för hundratals kemiska attacker sedan 2013, de flesta med klorgas – men Damaskusregeringen förnekar förstås allt. FN har hittills beskyllt Assad för fyra angrepp, inklusive det i Khan Schejkhoun, och OPCW ska därutöver ha samlat in information om ett sextiotal incidenter som ännu inte hunnit utredas.

OPCW fastslog exempelvis nyligen att nervgasen sarin även användes i en by nära Khan Schejkhoun den 30 mars. Vid det tillfället ska man ha lyckats identifiera vapendelar som matchar det syriska flygvapnets specialbyggda sarinbomb. Allt pekade alltså på att Assad var på väg att fällas för ännu en attack, och det är bland annat denna undersökning som Ryssland nu har avbrutit med sitt veto.

Det är där avskräckningsbiten kommer in.

Många fruktar nu att bristen på FN-uppföljning kommer att betraktas som ett klartecken för fler gasangrepp, och det finns inte längre någon metod för det internationella samfundet att hantera detta genom FN. Detta diplomatiska vakuum kan få oförutsägbara konsekvenser.

USA varnar redan för att man är redo att genomföra ensidiga flygangrepp mot Syrien om det sker nya gasattacker, och Frankrikes FN-ambassadör François Delattre var dystrast av alla efter omröstningen i torsdags:

– Vi har släppt lös ett monster här.

Det återstår att se om någon form av FN-undersökning kan räddas eller återupplivas, men det ser dystert ut – och då är vi inne i en ny och okänd situation.

Aron Lund är Mellanösternkännare och tidigare medarbetare på ledarredaktionen.

Läs mer om dessa ämnen

FNKrönikaRyssland