Klimatskatt bättre än klimatutgifter

Gästkrönika av Elias Roisell

Utsläppen av växthusgaser behöver minska kraftigt.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Att minska utsläppen är kostsamt, eftersom alternativen till fossilenergi i många fall är dyrare. Frågan är då vem som ska betala för klimatomställningen: förorenaren eller skattebetalarna?

Många miljöintresserade, och särskilt miljöpartister, har gjort en stor sak av det faktum att regeringen lägger mer pengar på klimat och miljö i sin budget än vad allianspartierna gör i sina respektive budgetförslag. Men ur ett klimatperspektiv borde det snarare ses som olyckligt att vi flyttar en del av kostnaden för klimatomställningen från förorenaren till skattebetalarna.

Det alliansparti som satsar minst på miljö och klimat i sitt budgetförslag för 2018 är Liberalerna, totalt satsar de 3,1 miljarder mindre än regeringen. Den största skillnaden ur ett klimatperspektiv är att Liberalerna säger nej till regeringens satsning på 'Klimatklivet', som är ett program för statligt stöd till lokala klimatinvesteringar som regeringen vill satsa över sex miljarder på under de kommande tre åren.

Visserligen säger Naturvårdsverket att 'Klimatklivet' ger en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar 1,5 miljoner ton koldioxid. Men när Naturvårdsverket lät analysföretaget WSP titta närmare på om 'Klimatklivet' har varit effektivt i jämförelse med andra åtgärder blev bilden inte lika positiv.

I WSP:s rapport framgår det att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning som Klimatklivet ger utsläppsminskningar som annars inte skulle ha blivit av. Vidare skriver WSP att det faktum att 'Klimatklivet' kan ha lett till en del åtgärder tyder på att priset på utsläpp är för lågt.

Världen är dock inte så enkel att det går att säga att det i alla lägen är fel att satsa skattepengar på att minska utsläppen. Om en höjning av koldioxidskatten leder till att företag flyttar till länder med lägre miljökrav så kan ekonomiskt stöd till en omställning vara en bättre väg. Det stöd som regeringen och flera allianspartier föreslår för att industrin ska kunna genomföra teknikskiften kan därför vara rätt.

Subventioner bör i så fall ses som undantag och inte något som klimatpolitiken ska baseras på. Skatt på det som är dåligt är oftast bättre än subventioner på det som bra.

Som ekonomie doktor Håkan Pihl skriver i läroboken 'Miljöekonomi för hållbar utveckling' har vi bättre kunskap om vad som orsakar utsläppen i dag än vad som kan minska dem i morgon.

Att beskatta dagens utsläpp är därför säkrare än att staten ska välja framtidens teknik. Höj hellre bensinskatten – i stället för att låta alla skattebetalare ge pengar till vissa bilister och cyklister.

Det är i huvudsak efter skatterna som partiernas klimatpolitik bör utvärderas.

En jämförelse mellan regeringen och allianspartierna om klimatskatterna är inte lika entydig som en jämförelse om klimatutgifter. Liberalerna vill höja koldioxidskatten med en miljard, Moderaterna och Centerpartiet vill se en något lägre koldioxidskatt än regeringens.

Att låta förorenaren betala fullt ut är i de allra flesta fall både rättvisare och effektivare än att låta alla betala för någras utsläppsminskningar.

Elias Rosell har tidigare vikarierat på Eskilstuna-Kurirens, Katrineholms-Kurirens och Södermanlands Nyheters ledarredaktioner

Läs också

( 8 st )

Läs mer om dessa ämnen

KlimatKrönikaMiljöskatter
Relaterat