Det finns inga politiska dörrmattor

Signerat av Susanne Nyström

Aldrig förr har det pratats lika mycket om politiska dörrmattor. Det betyder att ett parti lägger sig platt, varpå ett annat kan stega in på Rosenbad och få igenom hela partiprogrammet, medan dörrmattan lojalt trycker på ja-knappen i riksdagen, oavsett hur förslagen ser ut.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Ta diskussionen om huruvida ett eller flera allianspartier ska bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna. Då blir det borgerlig politik rakt av, heter det, eftersom SD antingen tycker likadant eller tyst kommer att foga sig.

Samma sak med blocköverskridande samarbeten, med skillnaden att den politik som enligt budbärarna kommer att gälla är 100 procent socialdemokratisk. Om Liberalerna och Centerpartiet skulle ge sig in i ett sådant projekt kommer de inte att ha ett dugg att säga till om, vare sig i den ekonomiska politiken eller på andra plan.

Är det bara jag som tycker att resonemangen skaver?

Givetvis kommer alla partier som ingår i en regering eller i ett regeringsunderlag att både ha och kräva inflytande. Inget parti kommer att få igenom hela partiprogrammet, vilket gäller så fort ett parti inte har egen majoritet. Och eftersom alla enkla regeringsalternativ är uttömda finns det bara svårare lösningar kvar, som att samarbeta över blockgränsen eller för all del att vara beroende av SD, vilket verkligen inte skulle vara en dans på rosor.

Därför bör delar av borgerligheten sänka tonläget. Att många moderater och kristdemokrater är besvikna på Jan Björklunds (L) och Annie Lööfs (C) nej i helgen, är inte samma sak som att L och C har svikit sina väljare. De har tvärtom gjort vad de har lovat. Och lika lite som borgerliga som vill se en alliansregering med SD-stöd är sverigedemokrater, är borgerliga som hellre ger S än SD inflytande sossar.

Skillnaden är att man gör olika vägval, baserade på olika prioriteringar och synen på var den politiska skiljelinjen går, utifrån en mandatfördelning i riksdagen som de flesta inte gillar. Däremot måste alla gilla läget.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

regeringenInrikespolitikKrönikaLedare
Relaterat