Det är inte samma förvaltning heller. Nu diskuteras arbetsförhållanden i äldreomsorgens hemtjänst. I en rad nyhetsartiklar här i Katrineholms-Kuriren har anställda, företrädare för arbetsledningen samt förtroendevalda på både kommunstyrelse- och nämndnivå kommit till tals om hur de ser på förhållandena.
I ett tidigare fall var det bildningsförvaltningen. En skrivelse om arbetssituation och planering hade undertecknats av förskolechefer, och den hade diskuterats när de sammanträdde med förvaltningsledningen och bildningsnämndens ordförande. Även den gången fick Katrineholmsborna information genom tidningen.
Men själva skrivelsen lyckades ledningen hålla borta från offentlighetsprincipen på ett sätt som dessvärre tycks förekomma även på sina håll i statliga myndigheter. Man arkiverade formellt inte dokumentet, något som entydigt skulle ha gjort det till allmän handling. När en av kommunstyrelsens ledamöter, Eva Callhammar (L), begärde ut handlingen avslogs det med motiveringen att papperet inte var arkiverat och därför inte ansågs vara allmän handling men däremot arbetsmaterial.
Detta går nu inte att upprepa med grunddokumentet i pågående diskussion om hemtjänsten. Där har en anställd skrivit ned sin bedömning och spridit den på Facebook. Katrineholms-Kuriren har sedan intervjuat henne och andra.
Man bör inte utgå från att förvaltningen som ansvarar för hemtjänsten hade upprepat bildningsförvaltningens beteende om den fått tillfälle. Nog för att förvaltningarna har samma kommunledning över sig och samma anda på Gröna Kulle. Men att underlåta arkivering så att offentlighet kringgås är ändå något kommunala och statliga tjänstemän inte ska göra.
På Facebook hamnar mycket, även en del som är vilseledande eller värre, och där finns för det mesta inte pressetik eller ansvariga utgivare. I det här fallet håller dock det som skrevs som grund för en diskussion som kunde tas upp i tidningen och i kommunpolitiken – och det kan leda till bättre planering eller andra kvalitetshöjningar. Det som då görs ska arkiveras ordentligt. Så borde det ha gjorts i bildningsförvaltningen också.