På en tusenlapp i ökad lön dras kommunalskatt, ibland även statlig inkomstskatt. Dessutom kan sådant som bostadsbidrag minska då inkomsten stiger. Marginaleffekt kan bestå både av upptrappad skatt och nedtrappat bidrag.
Det omdiskuterade, i Sverige och i en rad andra länder, är inte grundtanken att skatten stiger med inkomsten. Så är det i så gott som alla demokratier. Det går inte att ha en väl fungerande statsmakt och ett välfärdssystem om inte den med hög inkomst drar en större del av lasset än den som har det knapert.
Flera länder har högt skattetryck, mer eller mindre öppet och ärligt redovisat. Det är inte i Sverige det är tyngst eller belastar ekonomin allra mest. Däremot finns en räcka av marginaleffekter, och på olika ställen i inkomstskalan slår de besvärande hårt. Myntets andra sida är att en del inkomster behandlas förmånligt.
Arbete beskattas onödigt högt. Men gamla pengar kan gynnas i kapitalbeskattning. Allt skattepolitiskt reformarbete försvåras när man sällan talar om alla delproblemen, så att helheten framträder och visar möjligheten till reform.
Yrkesgrupper med inte särskilt märkliga löner, men viktiga samhällsfunktioner, möter åter stora marginaleffekter på varje inkomsthöjning. Riksdagens utredningstjänst har räknat fram åt Mats Persson (L) att sex av tio barnmorskor nu får statlig inkomstskatt som höginkomsttagare. För landstingen underlättar det inte. Föräldrar kan möta följder på BB med tomma tjänster.
Bostadsbidrag som skärs ned med 20 procent av varje lönehöjning skickar upp åtskilliga låginkomsttagare i marginaleffekter som är i nivå med inte bara barnmorskors utan många andra tjänstemannayrken. För näringslivets eller sjukvårdens välbetalda specialister staplas en trave av olika marginaleffekter på varandra, medan en annan trave av kryphål och förmåner på kapitalsidan slår ojämnt. Samhällsekonomins effektivitet anfräts från två olika håll.
Helhetsgrepp skulle kunna lösa många knutar. Men för att reformera behöver man våga se alla bitarna – och att man behöver enas brett i politiken, byta olika delar och få en så brett godtagbar helhet att den blir bestående.