"Har du lagt ut intervjun med Carl-Philip och Sofia?" undrar webbredaktören. "Klart jag har. Du var ju inte här i måndags", svarar jag.
Och sköljer ut mig en lång harang med argument över nyhetsdesken. Det är då de uppstår, de två lägren. För och emot att titta på bröllopet, kronor på huvudet, ja monarkin över huvudtaget.
När vi diskuterar monarkins vara eller inte vara är jag tyst. Det är inte det jag är intresserad av.
Jag tycker bara det är kul med glitter och glamour och jag fascineras över uppståndelsen och nyhetsbevakningen som ett kungabröllop för med sig.
Så i dag har jag låst igen ytterdörren och kastat nyckeln i sjön.
Ringklockan är nedmonterad. Och mobilen är avstängd. Nu kan ingenting gå fel.
Jag tänker krypa upp i ett soffhörn, med en stor god kaffe och frossa i det där bröllopet, timme ut och timme in. Och Gud nåde den som stör mig då.
Om jag har prinsesstårta i kylskåpet också en dag som denna?
Nej, där går gränsen.