Det har varit fantastiskt roligt att få följa utvecklingen av det jämställda föräldraskapet. Det är egentligen inte länge sedan som ni pappor till och med portades från förlossningen – och accepterade det. I dag hänger ni i lekparkerna och har den lilla ungen i bärsele och börjar sakta men säkert inse att ni är precis lika mycket föräldrar som mammorna. Alltså 100 procent. Inte någon procentsats som ni väljer själva när grabbgänget, övertiden på jobbet och slösurfandet har fått sitt.
Fler pappor kommer på föräldramöten och utvecklingssamtal också nu för tiden, tycker jag mig se. Men på ett område är ni sorgligt frånvarande. Det är när det ska arbetas inför klassresor och andra aktiviteter där föräldrainblandning är oundviklig. Då är det mammor och idel mammor som stöttar barnen i att kränga salamikorvar och kakburkar, fixa hembakt, arrangera discon och skramla till en frökenblomma.
Detta går icke för sig. Kom igen nu, farsor! Ni kan inte välja. Vi befinner oss i 2015. Det är 100 procent som gäller.