Tomt i tingssalen, om ingen vågar vittna. Foto:

Ungdomar rädda för att vittna i rättegångar

Katrineholm

Enligt åklagare blir det vanligare att unga vittnen inte vill ställa upp i rättegångar, av rädsla för att bli utsatta för hot och hämndaktioner.

I dagarna har bland annat Sveriges radio belyst problemet, att många unga inte vågar vittna i rättegångar, av rädsla för att råka illa ut.

— Ja, så är det. Brottet i sig spelar inte så stor roll. Oftast handlar det om misshandel. Det är över lag så att man inte vill vittna, man är rädd, säger Fredrik Beijar, med särskilt ansvar för ungdomsärenden hos Nyköpings åklagarkammare.

Att unga inte vågar vittna har ökat, säger han.

— Det förekommer bland vuxna också, men då är det folk som sett riktigt allvarliga brott, med grovt kriminella inblandade, inte ett snatteri eller en trafikolycka.

Fredrik Beijar har förståelse för att det kan kännas jobbigt för unga att vittna.

— Ungdomar är lite mer utsatta. De kan gå på samma skola som de misstänkta och stöter på dem överallt. Vi har exempel på att de har blivit hotade också, men det är väldigt väldigt sällan som hoten sätts i verket.

För åklagaren är vittnena ofta den bevisning man har. Det kan finnas dokumenterade skador, men skadorna säger lite eller inget om vem som orsakat dem.

— De har vittnesplikt om de fyllt 15 år och ljuger de i rätten blir det mened. Men jag försöker mer lägga upp det så att om ingen ställer upp och vittnar så kommer han — för det är oftast en han — gå fri och fortsätta ostraffat med sitt. Jag försöker åberopa så många vittnen som möjligt, för att de inte ska behöva sitta helt ensamma. Men ibland finns det ju bara ett vittne.

Under själva rättegången finns möjligheter att skydda vittnen, bland annat genom att den misstänkte får gå ut medan de lämnar sitt vittnesmål. Men det räcker inte alltid.

— De misstänkta kan ju ha ett helt kompisgäng med sig, som vittnet måste gå förbi.

Att ha anonyma vittnen tror inte Fredrik Beijar är någon bra idé.

— Man skulle kunna strunta i att tala om namnet, men personen sitter ju där ändå. Då skulle vittnet behöva ha en huva på sig, det fungerar ju inte. Lagstiftningen är uppbyggd så att rätten behöver se den som vittnar.

En lösning som Fredrik Beijar och hans kollegor diskuterat, är möjligheten att flytta misstänkta, kanske till en annan stad eller en annan stadsdel i större städer.

— All lagstiftning går mot att inte låsa in ungdomar. Sverige har fått kritik för att vi gjort det. Däremot om man kunde flytta den misstänkte, då skulle vittnena slippa stöta på den personen hela tiden.

Inom brottsofferjourerna finns vittnesstöd, som arbetar ideellt med att stödja och informera vittnen i rättegångar.

De senaste åren har antalet anmälda övergrepp i rättssak legat mellan 18 och 31 per år i Katrineholms kommun. Det är ett brott där man försöker påverka någon i en rättslig process, exempelvis genom att hota personer som tänkt eller kan tänkas vittna i rättegångar.

1995 inleddes ett projekt med vittnesstöd efter engelsk förebild, i Växjö. Det var ett samarbete mellan brottsofferjouren i Växjö och polismyndigheten, samt tingsrätten på orten.

Projektet fick ekonomiskt stöd från brottsofferfonden och liknande verksamheter har vuxit fram på många håll. Rent praktiskt innebär vittnesstöd en person som arbetar ideellt med att ge stöd och hjälp åt både brottsoffer och vittnen under rättegången. Katrineholms brottsofferjour har kontakt med vittnesstödet i Nyköping, där tingsrätten ligger.

— Vi tar kontakt med dem när någon hör av sig. Vittnesstödjarna sitter oftast inte med under rättegången, men de tar emot och förklarar hur det går till och går igenom rutinerna. Det brukar räcka ganska långt, säger Sören, som är engagerad i brottsofferjouren i Katrineholm, men som inte vill ha sitt efternamn i tidningen.

Brottsofferjouren tar också emot vittnen och brottsoffer som behöver prata. Men Sören tror att det finns ett mörkertal.

— De som är riktigt rädda får vi inte kontakt med. Jag tolkar det så att de som är så rädda inte ställer upp alls.

Övergrepp i rättssak

Straffet för övergrepp i rättssak är fängelse i högst fyra år. Vid ringa brott kan den som döms få böter eller fängelse i högst sex månader och i grövre fall kan det bli mellan två år och åtta år i fängelse.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

Nyköpings tingsrättKatrineholmBrott
Relaterat