Kuriren 20 juli 1962. Den nya Norrköpingsvägen längst bortifrån i bilden. I karusellen i bildens förgrund sammanträffar den med Nyköpingsvägen från vänster. Vägen i mitten – som kommer ut i Eriksbergsvägen – ska ta hand om trafiken mot Eskilstuna och Norrköping.

Talltullen – platsen alla älskar att hata

Katrineholm

Den märkliga trafikplatsen Talltullen har varit föremål för flera debatter genom åren sedan den byggdes 1962 som ett ambitiöst exempel på 1950-talets progressiva bilismpolitik. Men hur började det hela egentligen?

De flesta som har åkt bil genom Katrineholm minns den nog. Talltullen – eller Talltullplan som den också kallas. Denna unika trafikkarusell som saknar motsvarighet någon annanstans i landet.

Som nostalgisk företeelse skulle den kunna hamna på samma nivå som gamla Caltex-bensinpumpar, motellskyltar, kaffeburkar och Elvisplattor. Om den inte hade varit så förhatlig. I Katrineholm har många debatter rasat kring platsen genom åren.

Trafikplatsen Talltullen byggdes 1961-62 och ska nu byggas om. Den har en lång historia av häftiga debatter, plåtskador, allmän förundran och som tidstypisk trafikomfördelare i 1950-talets bilismprogressiva anda.

Ännu fler nedsättande ordalag har säkert använts om Talltullen mellan bilresenärer i dammiga framsäten sedan 1960-talet.

Under senare hälften av 1950-talet utsattes det svenska vägnätet överlag för en häftig kritik i pressen. Den ökade bilismen, det faktum att var man plötsligt hade råd att köpa sin egen bil, ställde helt nya krav på vägar och trafikflöden.

Men redan i början av 1950-talet presenterade regeringen en plan för att skapa ett "bilsamhälle" efter amerikansk förlaga. Planen hade tagits fram efter påtryckningar från bilistlobbyn, konsumenterna och en växande motorsektor inom ekonomin.

Resultat: Sverige blev ett av Europas biltätaste länder på 1950-talet.

I Katrineholm ställdes man inför några konkreta problem som behövde lösas. Främst gällde detta de stora infarterna till staden. Dels Stockholmsinfarten, som öppnades i december 1962, "1 000 meter efterlängtad vägbana med åtta meters bredd över Lövåsens tidigare obanade gärde", som det stod i KK den 22 december 1962. Dels den så kallade Norrköpingsinfarten, en sträcka på ungefär tre kilometer mellan Djulö kvarn och Talltullen.

Talltullen 1962-2017

Den nya trafikplatsen Talltullen var tänkt att omfördela stora mängder trafik vid södra infarten till Katrineholm.

Vid Talltullen möts Eriksbergsvägen, Norrköpingsvägen och Oppundavägen.

Sträckningen som byggdes bestod av en 2,6 kilometer lång väg mellan Talltullen och Djulö kvarn där även en ny bro byggdes.

Kostnaden för projektet var 2,2 miljoner kronor, cirka 850 kronor per meter väg.

Bygget påbörjades i april 1961 och stod färdigt i oktober 1962.

Alla dessa vägbyggen, och många mer därtill, gjordes ungefär vid samma period. Tanken var alltid densamma: att hantera stora mängder trafik.

Under 1950-talet utvecklades också en helt ny genre inom journalistiken som kom att bli omåttligt populär, så även i Katrineholms-Kuriren. Bilkrockarnas tid var inne. Ständigt förekom bilder av bilvrak som kört i diket, smällt in i träd eller dammat samman flera på en gång tillsammans med förskräckande rubriker.

Bilismen utgjorde en allt större och viktigare del av människans tillvaro under 1950-talet. Därför blev förmodligen också stora vägbyggen stora nyheter i tidningen. Bilen var det nya och fräscha, till och med det rena, efter att alla dyngspridande hästekipage rensats bort från vägarna.

Så i april 1961 började bygget av Talltullen tillsammans med den nya vägen till Djulö kvarn samt bron där. Man började också bygga den nya Eriksbergsvägen.

Kuriren 19 april 1961. Kartskiss över den nya infartens sträckning mellan Djulö kvarn och Talltullen.

Den 19 april kunde KK rapportera att flera stugor måste rivas i samband med bygget, bland annat SKF-ingenjören Gunnar Lundbergs hus från 1942 som låg i närheten av det som då kallades för Tallmossen.

Den 19 april 1961 rapporterade KK om att sex stugor skulle rivas på grund av bygget av nya infarten.

Som namnet vittnar om var platsen förmodligen sank varpå man behövde fylla upp med 2,5 meter sprängsten och grus för att stabilisera underlaget. Namnet Tallmossen förekommer i flera artiklar i Kuriren, men tycks vara utraderat ur folkmedvetandet i dag.

Den 6 juni 1961 var vägbygget i full gång och i KK rapporterade man att den tre kilometer långa vägsträckan in mot Talltullen bearbetades av "tio man plus maskinister, tre grävmaskiner och en caterpillar".

Vägmästare Bertil Skogsström på Vägförvaltningen (förmodligen en del av Väg- och vattenbyggnadsverket, dåvarande Vägverket) kunde rapportera att bygget skulle kosta 1,5 miljoner kronor. En siffra som i senare artiklar skulle revideras till 2,2 miljoner.

Planen var redan från början att Talltullen skulle vara klar den 1 oktober 1962. Så blev det också. Sommaren 1962 präglades emellertid av mycket trassel för de bilister som ville ta sig fram i området.

Kuriren 20 juli 1962. Vägdamm och grus kring byggområdet runt Talltullen.

Den 20 juli rapporterade KK: "För närvarande är området uppgrävt till oigenkännlighet och besvärligt att passera för de bilister som kommer från Nyköpingshållet. För trafiken från Katrineholm och ut på Nyköpingsvägen har en provisorisk utfart ordnats över Åsgatan."

Allan Sunnliden (1922-2016) var mellan 1958 och 1987 gatuchef i Katrineholm och har närmast outtröttligt debatterat Talltullen i KK genom åren.

Allan Sunnliden (1922-2016) var gatuchef i Katrineholm då Talltullen byggdes 1962 och har alltid försvarat trafikplatsen genom åren. Foto:

Många påpekade den stora mängden bilolyckor som trafikplatsen orsakade genom sin krångliga konstruktion, men Sunnliden försvarade idogt modellen till sista stund. Så sent som 2012 blossade debatten upp och han fann sig då nödgad att svara:

"Det är också lite irriterande att märka den totala okunnighet i vägbyggande som våra kritiker tillskriver oss som arbetade med utformningen av trafikplatsen. De verkar tro att vi satt och drog några streck på ett skisspapper och bestämde: så här ska det se ut! I en seriös utredning diskuteras praktiskt taget alltid olika alternativ. Så skedde naturligtvis också under den tid infarten från Norrköping planerades."

Just nu byggs Talltullen om och tillfälliga vägar för cykel och bil finns utritade.

I tidigare debattinlägg förklarade ofta Sunnliden tydligt och pedagogiskt hur tankarna kring Talltullen gått. Bland annat kallade han den för "en kanaliserad trafikplats" vars utformning främst gjorts av statliga tjänstemän på Allmänna Ingenjörsbyrån.

Förutom den nuvarande lösningen fanns även två andra förslag från början. Dels en version med en enda stor rondell för alla vägar att mötas i. Dels ett förslag som innefattade två rondeller, precis som det planförslag som nu håller på att förverkligas i Talltullen.

Skiss av hur nya Talltullen ska utformas under 2017 med två rondeller och nya planteringar.

I ett debattinlägg från 2008 förklarar Sunnliden Talltullens många fördelar ur "vägvisningssynpunkt":

"Trafikanten ställs hela tiden inför enkla val och har tid att fatta beslut. Jag har sett alternativet med två näraliggande rondeller i vår stora granne i söder. Där är det minst sagt svårt för en förstagångstrafikant att orientera sig. Så är det inte i Talltullen. Ja, men det finns ju flera punkter där den från höger kommande inte har förkörsrätt! Javisst! Men de punkterna är utmärkta med skyltar för väjning, till och med i överstorlek."

Myten om Talltullen

En väldigt populär vandringsmyt bland katrineholmarna säger att någon i begynnelsen, förmodligen någon form av vägplanerare, skulle ha studerat en liknande trafikplats i USA från ett flygfoto, men missat att korsningen då var byggd i två plan, och sedan förlagt hela platsen i ett plan i Katrineholm. Därav den märkliga konstruktionen.

Lars Ramstedt, projektledare för ombyggnaden av Talltullen i dag, säger att han själv aldrig har trott på denna förklaring, men håller med om att det är en rolig skröna. Ramstedt tror snarare att det kan har varit lite mode i den här typen av lösningar under 1960-talet och jämför med trafikplatsen norr om Vasabron som i princip är en halv Talltull fast med mindre grönytor/refuger.

Just nu jobbar grävmaskinerna hårt för att radera ut Talltullen och K-spanare som inte hunnit kolla in denna samtidsarkeologiska fyndighet bör raska på för att uppleva den märkliga trafikkonstruktionen en sista gång, innan det är för sent.

Talltullen 2017

I april 2017 påbörjade Katrineholms kommun en ombyggnad av Talltullen.

Kommunen övertog driften av trafikplatsen från Trafikverket 2012 efter att Östra förbifarten var klar.

Nya Talltullen ska rymma två rondeller, en som knyter samman utfarten mot Nyköping med Eriksbergsvägen och en rondell där Oppundavägen möter Norrköpingsvägen.

Ett liknande förslag fanns redan 1961 då den gamla Talltullen byggdes.

Den nya byggnationen ska även rymma planteringar mellan vägbanorna, bland annat ska 100 körsbärsträd planteras som hyllning till stadens hundraåriga historia.

Kostnaden beräknas bli 16,5 miljoner kronor.

Alla oppositionspartier i kommunfullmäktige, utom Sverigedemokraterna, har ifrågasatt denna investering i Talltullen.

De senaste tre åren har enbart två olyckor rapporterats i Talltullen.

Nya Talltullen beräknas vara färdig hösten 2017.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

KatrineholmTalltullen100 årBiltrafikKulturhistoriaTrafik
Relaterat