Jens Werner, sajtchef på Sörmlands media, Janna Holmqvist, sociala medier-chef på Sörmlands media och Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet tittar in i spåkulan och siar om mediernas framtid.   Foto: Joakim Serrander, Malén Eneberg, Andreas Reichenberg och Leif R Jansson/TT

Personligt, mobilt och färre murvlar formar framtiden

Katrineholm

Ett tresiffrigt jubileum bör inte endast handla om den ärorika historien. Här försöker vi därför reda ut hur kommande tiders lokaltidning kommer att fungera, om vilka förändringar medier står inför och hur ni läsare kan komma att både påverka och påverkas av den vidare utvecklingen.

Den här texten publicerades i jubileumstidningen den 5 januari 2017

Innan vi börjar sia: Lokaltidningsproduktionen och journalistiken har aldrig befunnit sig i ett vakuum. Det blir därför omöjligt att förstå samtiden och spå framtiden om inte också det förgångna omnämns. Forskaren Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, ger ämnet ett personligt perspektiv.

— 1994 gjorde jag min doktorsavhandling och satt framför en datorskärm på ett bibliotek i Göteborg. Jag minns att jag skrev via små gophers, textbaserade menysystem, som blev föregångaren till World Wide Web. Då var internet en total ickefråga.

Henrik Örnebring, som för närvarande leder ett forskningscenter som bland annat belyser frågan om vad som händer när dagspressen tappar läsare, pekar på den omfattande digitaliseringsprocess som genomsyrat mediebranschen de senaste 30 åren. Den senaste tioårsperioden har varit extra omvälvande.

— Då har sociala medier kommit starkt, mobila nyheter har blivit möjliga tack vare de smarta telefonerna och dagstidningarna har blivit både tv- och radioproducenter.

När framtidens tidningsmakande och journalistik ska diskuteras, är Henrik Örnebring noga med att lämna in en brasklapp. Forskarna sysslar inte vanligtvis med dylika utsagor.

— Men jag är givetvis intresserad av hur framtiden ska te sig, så baserat på de trender som syns i dag och med reservation för att ett nytt Google eller Facebook radikalt ändrar alla förutsättningar, kan jag åtminstone gissa vad som ska hända.

Enligt Örnebring går nyhetsrapporteringen mot det mer lättsmälta och lättproducerade. Professorn säger att olika former av livsstilsreportage, såsom rese- eller motorteman, kan bli fler, samtidigt som den mer självständiga journalistiken får stryka på foten.

— Tendensen är att det blir konsumentinriktat i högre grad, med avsikten att tjäna pengar.

Själva professionen omdanas på det viset att arbetet kommer att utföras övervägande vid skrivbordet, tror Henrik Örnebring. Han siar även om att det blir väldigt svårt att hitta ett fast jobb inom yrket.

— Journalistjobbet blir mer som en extratjänst som handlar om att producera ett visst innehåll. Att yrket håller på att förändras syns redan genom att kommunerna anställer informatörer, som skriver ”positiva nyheter” om arbetsgivaren.

Katrineholms-Kuriren ingår i mediekoncernen Sörmlands media. På senare år har koncernen skapat två övergripande tjänster, med syftet att dels fånga samtidens möjligheter och dels hänga med in i framtiden. Sociala medier-chefen Janna Holmqvist har den ena av rollerna.

— I dagsläget fokuserar vi mest på Facebook. Där skapar våra artiklar debatt och engagemang. Via sociala medier kan vi dessutom på ett effektivt sätt möta många människor samtidigt. Det är viktigt för oss att veta vad katrineholmarna och Vingåkersborna pratar om, säger hon.

I skrivande stund finns Katrineholms-Kuriren även på nätverken Instagram och Twitter, och för att nå fler unga människor testas Snapchat. Janna Holmqvist ser några utmaningar för det framtida arbetet med sociala medier.

— Vi behöver lösa finansieringsfrågan för att ha möjlighet att fortsätta leverera bra lokaljournalistik. Samtidigt behöver vårt material finnas i sociala medier, där allt av tradition är gratis. Där har vi en klurig ekvation att lösa.

Sajtchefen Jens Werner har ansvaret för koncernens nyhetssajter. För tillfället satsas det en del på direktrapporteringar från händelser, såsom live-tv.

— Vi försöker ge våra läsare en så bra upplevelse som möjligt, man ska längta efter att besöka kkuriren.se för att se om något nytt har hänt.

Jens Werner tror att för att lyckas med sin verksamhet framöver behöver lokaltidningen finnas i de kanaler där läsarna finns. Han säger vidare att oavsett var nyheterna förmedlas i framtiden blir huvudsaken att beröra läsaren.

— Sedan går vi mot en ökad individualisering av nyheter. Medieföretag kommer att, på samma sätt som Facebook låter algoritmer styra vad som syns i människors flöden, behöva rikta in sig på de nyheter som intresserar individen.

Medieprofessorn Henrik Örnebring är också inne på att läsarnas digitala val kommer att spela roll för vad som rapporteras. Vidare ser han framför sig att mobiltelefonen blir den framtida distributionsformen för nyheter. När så forskaren ska sammanfatta lokaltidningarnas framtid, den kategorin som Katrineholms-Kuriren tillhört i ett sekel, målas den mörka bilden av tynande resurser upp.

— Jag är rädd för att vi inte sett den värsta tidningskrisen ännu. Minskade intäkter, i form av färre prenumeranter och annonser, innebär att redaktionernas personalstyrka bantas rejält.

Någonstans djupt inne i tunneln tänder dock Henrik Örnebring en strimma hopp.

—  Lokaltidningar är institutioner. Om en organisation överlevt i 100 år finns det ett starkt engagemang från kommuninvånarna och en relevans i samhället. Att lokalpressen fortsätter med den nära bevakningen av kommunen och dess makthavare är mitt främsta framgångsrecept.

Rasmus Ahlberg

redaktion@kkuriren.se

0150-728 60

Ungas medievanor

Internetanvändningen ökar fortsättningsvis och går allt längre ner i åldrarna. Ökningen gäller främst mobiltelefonanvändningen.

Upp till elva års ålder är tv och film det dominerande mediet, därefter tar mobiler och internet över.

I åldersgruppen 17-18 år har tidnings- och bokläsandet gått ned markant på senare tid. Barn- och ungas totala nyhetskonsumtion har dock inte minskat, eftersom de tar del av nyheter på nätet.

Källa: Rapporten ”Ungar & medier 2015”, utgiven av Statens medieråd.

Digitalt kontra analogt

Traditionella medier, såsom tv och radio, konsumeras alltjämt mest i deras sedvanliga former. Men papperstidningen är ett undantag.

Papperstidningsläsningen minskar till förmån för läsningen digitalt.

Dagstidningsläsandet har stått stabilt under de senaste åren. Tre av fyra läser dagstidningar ibland, medan en tredjedel uppger att de gör det dagligen. De flesta läsarna läser både kvälls- och morgontidningar.

Källa: ”Svenskarna och internet 2015”, en studie från Internetstiftelsen i Sverige.

Sociala medier

Omkring hälften av befolkningen använder sociala medier varje dag. Främsta användare är ungdomar och unga vuxna.

Facebook är i särklass det mest använda sociala mediet, allt fler äldre personer har börjat använda nätverket.

Bland de yngsta har dock Facebook-användningen gått ned till förmån för bildbaserade nätverk som exempelvis Instagram och Snapchat.

Källa: Nordicom-Sveriges ”Mediebarometer 2015” och ”Svenskarna och internet 2015”, en studie från Internetstiftelsen i Sverige.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

Katrineholms-Kuriren100 årSociala medier
Relaterat