En färgsprakande nyårsfest

Katrineholm

Glöm allt vad skumpa och trerätters heter, det kinesiska nyåret är extra allt. Under lördagen firades det med buller och bång i Kupolen med glada återseenden, lejondans och ett överflöd av mat.

På tisdag infaller det kinesiska nyåret och grisens år, en tid som symboliseras av ärlighet, tålamod och omtänksamhet. Under lördagskvällen förvandlades därför skolmatsalen Kupolen till en myllrande festplats där 200 gäster i alla åldrar firade tillsammans.

Det sjöd av liv och rörelse, musiken pulserade från högtalarna och framför scenens rödglittrande draperi bjöds en kavalkad av dans- och sångnummer och en modevisning med färgstarka detaljrika dräkter.

Hun Tai Nguyen från Fagersta letade sig fram genom folkhavet med ett saligt leende på läpparna.

– Ikväll känns det som jag är tillbaka i Vietnam, sade han med eftertryck.

Vid entrén stod ett prunkande träd översållat av gula blommor och smyckat med mynt och röda hängen.

– Det kallas för Bong mai och är för oss som er gran under julen, förklarar Mai Du som är en av festfixarna i Katrineholms vietnamesisk-kinesiska kulturförening.

Hon berättar att ett måste på nyårsbordet är bahn tet, en klibbig riskaka med kött och gröna bönor som sveps med bananblad och ångkokas i sex timmar.

– Sen ger vi barnen varsitt rött kuvert med pengar, lite som era julklappar. Det ger lycka och tur inför det nya året.

Mattias Andersson och Ngoc Chan från Valla firade in nyåret med barnen Victor, William och Oscar. Hela familjen var ståndsmässigt klädda i vackra högtidsdräkter i gult och rött från Vietnam.

– De färgerna passar det nya året då de symboliserar lycka, förklarade Ngoc Chan.

Sedan oktober har förberedelserna pågått för årets happening och överskottet går till hemlösa barn i Vietnam. Ryan Nguen gläds åt att föreningen kan sprida den österländska kulturen vidare.

– I väst förstår man inte hur stort vårt nyårsfirande är. I Vietnam är det gigantiskt och man firar oavbrutet i tre dagar. Det är en happening där man träffar sina närmaste och sina landsmän. Våra barn som bor i Sverige har tur, de får fira jul och två nyår, säger Ryan Nguyen.

Kvällens clou blev lejondansen. I glittrande dräkter med fransar och guldpaljetter virvlade de yviga lejonen fram till taktfast musik. Det gällde för de fyra dansarna i lejonens bambuskelett att hålla koll på var de satte tassarna.

– Det är rätt svettigt efter fem minuter, men det är roligt, förklarade Minh Bui.

  • Lejondansen är ett rejält motionspass som kräver total koncentration. Det gäller att dansarna i lejonens fram- och bakdel hittar rytmen. Foto:
  • Under nyårsdansen bar dansarna Áo dài, den traditionella högtidsdräkten från Vietnam. Foto:
  • Betty Tang från Örebro och Hoa Nguyen från Eskilstuna firade nyår i Katrineholm. Under nyåret tänker de mycket på sitt hemland Vietnam. Foto:
  • En frestande buffé med allt från dumplings till stekta risnudlar mättade nyårsfestens deltagare. Foto:
  • Paulina Vu och Mai Du är två av festfixarna i den vietnamesisk-kinesiska kulturföreningen i Katrineholm. Under fyra månader har de förberett den stora nyårsfesten i Kupolen. Foto:
  • En färgstark parad av vietnamiska högtidsdräkter och traditionell sång gav firandet guldkant. Foto:
  • Mattias Andersson och Ngoc Chau från Valla firade nyår tillsammans med barnen Victor och William, fyra år samt Oscar, 9 år. Foto:
  • Både stora och små festdeltagare gladdes åt det hejdundrande kalaset. Till höger ses nyårsbordets måste: bahn tet. Det är en klibbig riskaka med kött och gröna bönor som sveps med bananblad och ångkokas i sex timmar. Foto:
1/

Kinesiska nyåret

Kinesiskt nyår eller vårfesten infaller i samband med nymåne under perioden 21 januari till 20 februari i den gregorianska kalendern. Det kinesiska nyåret är den största och viktigaste av de kinesiska högtiderna och markerar inte bara början på det nya året utan också början på det ljusare halvåret.

På tisdag infaller nyåret och vi går in i grisens år enligt den kinesiska almanackan.

Det kinesiska nyåret är en högtid som firas av 20 % av jordens befolkning.

Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton, medan nyårsdagen är vikt åt vän- och familjebesök. Midnatt firas in med smällare och fyrverkerier. Vårfestivalen är för många den längsta arbetsfria perioden på året.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

AsienKatrineholmFöreningslivNyår
Relaterat