Äldre drabbas hårdast vid vinterns halkolyckor

Katrineholm

Till Kullbergskas akut kommer många med brutna handleder under den isiga delen av året. En som halkat och gjort sig illa är Birgitta Öberg.

– Du får inte ta med pekfingret, det måste jag ha när jag ska sticka. Jag måste kunna sticka, säger Birgitta Öberg, som sitter på en brits i gipsrummet på Kullbergska sjukhuset.

Undersköterskorna Max Hansson och Erik Moberg gipsar hennes högra hand och underarm, efter att hon halkat nära tennishallen tidigare på dagen.

– Jag skulle spela boule i Duveholmshallen, men där man skulle gå var det isgata. Det fanns inte ett sandkorn. Jag satte mig på rumpan och tog emot med handen under, säger Birgitta Öberg.

Högerhanden där hon har fått frakturen är blå och gör ont. Birgitta Öberg får gå med gips i åtminstone fyra veckor.

– Det får väl gå. Vad ska man göra, säger hon.

Johan Edlund är chef på Kullbergska sjukhusets akutmottagning, och han berättar att akuten får ta emot en hel del patienter med frakturer när det är is och halka.

– När första halkan kommer är det två eller tre extra patienter per dygn. Vi är förberedda. Vi förbereder inför insekts- och allergisäsongen också och klarar det på den vanliga bemanningen.

Under isperioden är Birgitta Öbergs typ av skada den vanligaste: handledsfrakturer, som uppstår när man försöker ta emot sig vid fallet. Frakturer i ben och fotleder och höfter förekommer också, liksom skallskador, hjärnskakning och sår. Mest, eller kanske snarare värst, drabbas äldre.

– Äldre har nog inte samma reflexförmåga och de har skörare skelett. Samma slags fall för en yngre får inte samma effekt som för en äldre, säger Johan Edlund.

Den som har halkat omkull får på akuten träffa sjuksköterska och läkare och röntgas i allmänhet. Sedan tar läkaren ställning till om patienten ska ha gips eller eventuellt opereras.

– Gips är väldigt vanligt. Det är en bra behandling, det fixerar och smärtlindrar. Men man blir inskränkt i sin vardag. Man måste ofta göra om gipset också, eftersom man ofta är svullen när det läggs blir det för stort när svullnaden går ned, säger Johan Edlund.

Birgitta Öberg är vid gott mod och skojar med undersköterskorna som tar hand om henne, men hon är inte nöjd med halkbekämpningen vid tennishallen.

– Jag kommer att klaga på det, säger hon.

  • Undersköterskorna Erik Moberg och Max Hansson ska gipsa Birgitta Öbergs hand.
  • Pekfingret får inte vara med i gipset, säger Birgitta Öberg, då kan hon inte sticka tröjor. Foto:
  • Johan Edlund, chef på Kullbergskas akut, visar var skadorna uppstår oftast. Foto:
  • I gipsrummet står kryckor i mängder och väntar på olycksdrabbade patienter. Foto:
1/

Halkolyckor

År 2010 halkade omkring 27 000 fotgängare omkull och gjorde sig så illa att de måste uppsöka vården.

Enligt siffror från samma år behövde en femtedel av dem som uppsökte vården läggas in på sjukhus.

Över hälften av dem som läggs in på sjukhus är 65 år eller äldre. Vårdtiden är i genomsnitt 4,5 dagar.

12 procent av hela årets fallolyckor sker i januari.

Risken att halka är större för kvinnor än för män.

Källor: Strada, MSB, Dagens arbete

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

KatrineholmKullbergska sjukhusetvinter
Relaterat