Skuldsättningen minskar i Katrineholm

Katrineholm

De svenska hushållens skuldsättning ökar, något som pekas ut som en risk för svensk ekonomi. Men skillnaderna mellan olika delar av landet är stor. I Katrineholm och Vingåker har skuldkvoten minskat under senare år.

Hushållens skuldkvot, alltså förhållandet mellan inkomst och skulder, har ökat i de flesta svenska kommuner. Det visar en rapport från Riksbanken.

– De svenska hushållens skulder fortsätter att stiga mer än inkomsterna och andelen hushåll med höga skulder ökar. Vi ser att ökningen gäller för alla inkomst- och åldersgrupper, säger Peter van Santen, ekonom på avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken och en av rapportförfattarna, till Nyhetsbyrån Siren.

Den höga skuldsättningen pekas ut som en riskfaktor för svensk ekonomi. Men samtidigt kan det konstateras att skuldkvoten och utvecklingen av skuldsättningen varierar stort mellan landets kommuner.

Högst skuldkvot har hushållen i Danderyds kommun: 539 procent. Där har skulsättningen också ökat med 111 procentenheter sedan 2010.

I Katrineholms kommun ligger skuldkvoten på 218 procent, en minskning med tre procentenheter sedan 2010. I Vingåker är skuldkvoten 206 procent, en minskning med 15 procentenheter sedan 2015. Bland de sörmländska kommunerna är skuldsättningen högst i Trosa.

– Skuldsättningen är ojämnt fördelad geografiskt. Storstadsregionerna sticker ut och har betydligt högre skuldkvoter än andra delar av landet, säger Peter van Santen.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

KatrineholmEkonomi/Privat
Relaterat