Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete på MDH, forskar i hur det går för ensamkommande barn. Foto:

Ensamkommande mer framgångsrika än andra flyktingbarn

Eskilstuna

Ensamkommande barn klarar sig bättre än flyktingbarn som kommit med sina föräldrar när det gäller arbete och utbildning. Det visar ny forskning från Mälardalens högskola.

Rapportering om ensamkommande flyktingbarn präglas inte sällan av problem förknippade med åldersbestämningar, kulturkrockar och integrationssvårigheter. Men den bilden är snedvriden hävdar Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid MDH.

— I verkligheten är det precis tvärtom. Olika studier visar att ensamkommande barn är mer framgångsrika inom utbildning och arbetsmarknad jämfört med flyktingbarn som kommit hit med sina föräldrar. Att media målar upp en annan bild hänger ihop med den politiska diskursen. Vi har ett hårdare klimat med ökad främlingsfientlighet och media har påverkats av detta, säger han.

Han har tillsammans med sina kollegor gjort tre studier. Dels en kunskapsöversikt av den samlade forskning som finns. Dels har man tittat specifikt på förhållandena kring omhändertagandet av ensamkommande i Eskilstuna och Västerås under och efter den stora flyktingströmmen 2015. Under det året kom 163 800 flyktingar till Sverige varav var fjärde var ett ensamkommande barn. Som ett tredje steg har forskarna startat ett projekt för att följa upp hur det gått för nyanlända ungdomar när det gäller etablering och inkludering, ett forskningsarbete som kommer att fortlöpa under fyra år.

En av de preliminära slutsatser som dragits till varför de ensamkommande är mer framgångsrika är att många av dem känner högre press på sig från familjen i hemlandet att bistå med pengar.

— Det ökar motivationen till integration och etablering.

En annan förklaring till lyckad integration är att de ensamkommande har bättre möjlighet att lära sig det svenska språket eftersom många placeras i redan etablerade familjer i det svenska samhället.

— De ensamkommande barnen blir i avsaknad av sina föräldrar snabbare vuxna och får därmed möjlighet till ett självständigt liv och en karriär.

Studier visar också att samhällsapparaten klarade av den utmaning som följde i spåren av 2015 års flyktingströmmar.

— Trots en mycket stor belastning, många utmaningar och trots en stor brist på resurser och kompetens, har det gått bra. Och när antalet nyanlända nu minskar så satsas det på kvalitet och kontroll i mottagandet av de ensamkommande, säger Mehrdad Darvishpour.

Hans förhoppning är att kommuner, regeringen och politiker som jobbar med integration tar del av studiernas resultat. I december 2017 ska en sammanställning av det första årets pågående forskning presenteras.

— Jag hoppas att samverkan mellan dem kan förbättras och att pappersarbetet med uppehållstillstånden kan påskyndas.

Ensamkommande barn

Barn och ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kallas ensamkommande barn. Kommunerna har ansvaret för mottagandet av barnen vilket de får ersättning av staten för.

Under första halvåret 2017 har 2674 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd vilket motsvarar 76 procent av de fattade besluten. Handläggningstiden är i genomsnitt 510 dagar.

Källa: Migrationsverket

Läs mer om dessa ämnen

Mälardalen högskolaIntegration