Det vill säga gamla schlagers från 50-60-talet och kanske till och med 70-talet. Mellan låtarna exekveras mer eller mindre slippriga vitsar och så skall givetvis åhörarna klappa takten till låtarna.
Jag vet att många med mig har tröttnat på dessa återkommande uppträden!
Vad vill vi då ha? Varför inte vidga vyerna och aktivera oss med info om
.ATT FRÅN EN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA ELLER SJUKGYMNAST FÅ INFO OM ARTROS, HJÄRT- OCH LUNGÅKOMMOR
ATT FRÅN (KANSKE) FÖRE DETTA SVENSKLÄRARE FÅ INFO OM SVENSKA SPRÅKETS FÖRÄNDRING OCH MISSBRUK
ATT INFORMERAS OM ÄLDREVÅRDENS UTVECKLING I FRAMTIDEN BETRÄFFANDE TILLSYN I HEMMET
ATT FRÅN OPTIKER OCH AUDIOLOGIER FÅ HÖRA VILKA HJÄLPMEDEL ETCETERA SOM FINNS
ATT HÖRA OM EMIGRATIONSVERKETS ARBETE (SYNNERLIGEN AKTUELLT)
ATT HÖRA POLISENS SYN PÅ BROTT MOT ÄLDRE
OCH SIST MEN INTE MINST, VARFÖR KAN INTE OLIKA PENSIONÄRSGRUPPER SAMARBETA ÖVER GRÄNSERNA I STÄLLET FÖR ATT RESA MURAR MOT VARANDRA?
Givetvis kan man någon gång ha litet lättsam musik.
Jag tror och många med mig, att pensionärsanknytna föreningar måste vidga vyerna från musik och klapp och klang till engagerande, informativa och upplysande ämnen. Pensionärer blir yngre till sinnet och ska inte dessa fina föreningar dö ut, måste inställningen till underhållning på möten bli mera nytänkande.
I annat fall kommer föreningarna att bli noll och inga i framtiden och det är synd på den gemenskap, som vi upplever.
Musen som röt