Helena Edrenius (S) i Vingåker undrar i en insändare i Katrineholms-Kuriren den 23 oktober hur skatteintäkterna kan öka samtidigt som regeringen sänkt skatten. Det är ett samband jag gärna förklarar.
Efter flera år av socialdemokratisk politik, när upp till 140 personer om dagen förtidspensionerades och fick en enkel biljett till utanförskap, var arbetslösheten hög trots en brinnande högkonjunktur. Eftersom skatterna var betydligt högre än i dag, lönade det sig inte att arbeta.
2008 drabbades världen av en djup finanskris som fortfarande inte är över. I stora delar av Europa ser vi hur land efter land tvingas dra ned på välfärden och arbetslösheten i eurozonen är rekordhög.
Mitt i krisen har alliansregeringen lyckats skapa 200 000 jobb. När 200 000 fler arbetar är det också 200 000 fler som bidrar till det gemensamma. I stället för att som Socialdemokraterna låta några få löntagare betala världens högsta skatter och samtidigt tvinga in 140 personer om dagen i förtidspension, vet alliansregeringen att alla människor och alla jobb behövs.
Alliansens jobbskatteavdrag har alltså inte bara gett en sjuksköterska en hel månadslön mer i plånboken om året, utan har dessutom gjort att jobb skapats och att välfärden fått mer resurser. Alliansen har kunnat satsa 30 miljarder kronor på välfärdens kärna sedan vi tog över regeringsmakten 2006.
Helena Edrenius är också märkbart upprörd över rut-avdraget, som hon helt felaktigt kallar rut-bidraget. Det är naturligtvis inte så att man får ett bidrag för att man använder sig av rut-tjänster. Rut-avdraget handlar om att man inte behöver betala lika mycket i skatt som tidigare. Rut-avdraget har gjort att en sektor som tidigare präglades av osäkra arbetsvillkor och mycket svartarbete, i dag skapat mer än 12 000 jobb och mängder av nya företag.
Tvärtemot vad Edrenius vill påskina har 68 procent av rut-användarna inkomster under 32 000 i månaden och främst är det barnfamiljer och personer äldre än 85 år som köper rut-tjänster. Utan avdraget skulle väldigt få ha råd att köpa tjänsterna, åtminstone vitt, och då skulle det inte bli några skatteintäkter överhuvudtaget.
För att trygga välfärden måste politiken skapa förutsättningar för att fler jobb ska kunna skapas. Att höja skatten med 30 miljarder och göra det dubbelt så dyrt att anställa unga, minskar möjligheterna för företagen att anställa. Så tar man inte ansvar för Sveriges välfärd.
Lotta Finstorp (M), riksdagsledamot
Timo Granetin (M), oppositionsråd Vingåker