Nationalekonomer brukar framhålla att den mest kostnadseffektiva politiska åtgärden för att minska koldioxidutsläppen är att införa en avgift på dem. Ett problem är att avgifterna måste vara höga för att få den effekt som krävs. Ett sätt att balansera de resulterande prishöjningarna förespråkas av Klimatsvaret, en del av den globala klimatrörelsen CCL (Citizens Climate Lobby).
Öka koldioxidavgiften gradvis och dela ut alla intäkterna månadsvis i lika delar till alla vuxna medborgare. Medborgarna kompenseras på så sätt för de ökade priserna på transporter och produkter som kräver fossila bränslen under produktion. Eftersom alla får lika mycket pengar varje månad går de som använder mindre fossila bränslen plus ekonomiskt, vilket ger stimulans för omställning till frihet från fossila bränslen. Förslaget medför även ekonomiskt uppsving i takt med att pengar börjar cirkulera.
De allra flesta skulle tjäna på en sådan lösning.
En aspekt som ofta framkommer i media och inom politiken är situationen för glesbygdsborna. Glesbygdsborna utgör två procent av befolkningen. Att exempelvis ge dem en dubbel utdelning skulle endast påverka övriga befolkningens utdelning marginellt och säkerställa att glesbygdsborna inte förlorar på förslaget. Dessutom skulle det innebära ett kraftigt resurstillskott som kan stimulera en mycket välkommen pånyttfödd lokal service.
Det är dags att omgående belysa de nationalekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av att införa en stadigt stigande koldioxidavgift med full utdelning och utreda hur det bäst skulle kunna utformas.
Simon Groth