På tisdagen lyftes de fram i Duveholmsgymnasiets aula i Katrineholm.
Anhörigstödet.
Mercur öppenvård.
Ungdomsenheten.
Där finns hjälp att få för den grupp av människor som är mycket större och mer komplext sammansatt än vad själva begreppet anhörig eller närstående ger vid handen.
Makar och barn, självklart. Föräldrar och syskon, ja. Men även släkt och vänner, grannar och jobbarkompisar.
Omkring 70 procent av vårdresurserna inom psykisk ohälsa och drogmissbruk är just närstående som hjälper och stödjer så gott de kan – av kärlek.
– De har en stor, samhällsbärande funktion, underströk Linda Bentholm från kommunens anhörigcentral under Nationella anhörigdagen.
Men många av dessa närstående behöver själva hjälp och stöd för att orka med – och orka leva. Den problematiken lyftes fram flera gånger för de cirka 90 åhörare och deltagare som samlats i aulan.
Där fanns politiker och tjänstemän från social- och vård- och omsorgsförvaltningarna. Där fanns professionella och ideella anhörigstödjare. Och där fanns anhöriga som delade erfarenheterna som belystes på scenen. Tillsammans var ingen ensam, vilket annars är en känsla som många anhöriga delar.
– Det kan vara en faktisk ensamhet, men också en känslomässig ensamhet där man känner att man står med ett ansvar man inte riktigt orkar med, beskrev Bentholm.
De vill så gärna stötta. Men också kärleken har en gräns. När den träds över slår Skulden ner. Skulden, oron, ångesten, stressen och en uppochnedvänd livssituation som i värsta fall berövar den anhöriga hennes eget fotfäste i tillvaron.
Ungefär hälften av de anhöriga till psykiskt sjuka drabbas själva av sjukdom. Tre av fyra behöver stöd. Det är där kommunens stödresurser kommer in, oavsett om det handlar om vuxna, barn eller hela familjer.
– Det är viktigt att vi skapar en allians med de anhöriga. Vi har samma mål: att den som lider av psykisk ohälsa eller har ett missbruk ska bli bra.
Under de ungefär fyra timmarna i skollokalen illustrerades problematiken på flera sätt, bland annat med filmen "Vem hjälper den som hjälper?" och en videointervju med katrineholmaren Stefan Baresic.
Som anhörig till en person med ett mångårigt missbruk orkade han inte längre upprätthålla fasaden. Det är han inte ensam om. Minst fem personer i en missbrukares närhet blir medberoende. I Katrineholm rör det sig statistiskt om 17 000 personer, enligt Jessica Carlsson vid Mercur.
Förvirrad, orolig och bortglömd vände sig Baresic dit – och fick de verktyg han behövde för att hantera sin kris.
Till skillnad mot alkohol-, narkotika- och spelmissbruk klassas inte medberoende som en sjukdom. Men många anhöriga får en depression och bränner ut sig. Det finns bara ett alternativ till att offra sig själv, menade Carlsson:
– Sluta att offra sig.
Det har ståuppkomikern Hasse Brontén gjort. Av sin uppväxt som anhörig till en bipolär pappa har han skapat en humorföreställning som ramade in Anhörigdagens final med många befriande skratt.