Barn har klagat i åratal – men ändå händer det inte mycket.
Blodpudding och potatisbullar samma dag. Två rätter som många barn ratar, men ändå dagens enda val.
Rökt hönskött. Låter mer som slaktrester än något aptitligt. Vad hände med kalkon eller grillad kyckling?
Salladsbaren består oftast av enbart isbergssallad (som barn i normala fall petar ur en vanlig sallad med grönsaker) och gurka – 95 % vatten. Hårt bröd i all ära, men kan vi få olika sorter så det iallafall finns flera tillbehör som alternativ? Alla barn klarar inte till exempel en kycklinglevergryta till lunch.
Men en vanlig kycklinggryta kanske skulle gå hem? Absolut att barn ska smaka nytt – men inte på bekostnad av att gå hungriga. Barn äter med ögonen, tittar vad det står och väljer sen.
Alla barn, särskilt de med NPF, behöver bra bränsle för att orka dagen. Det måste finnas mat de faktiskt vågar och kan äta.
Jag köper till 100% argumentet att man ska "äta det som serveras" som det var förr. Men barn är barn. 2025. Och det går inte att tvinga dem. Tjata och tjata på att man får äta allt annat som serveras även om man inte gillar maten. Absolut, men sen då? Barnen går hungriga med humörsvängningar efter att ha fyllt magen med gurka och eventuellt en hårdsmörgås. Blodsockret går ut över lektionerna, lärarna, kompisarna och föräldrarna, och sen börjar det om.
Vad hände med lokala råvaror – vilt, rotfrukter, grönsaker? Vi har så mycket att ta av! Helig gammal husmanskost! Det vore också intressant att se hur mycket mat som slängs varje dag i Katrineholms skolor. Är det kanske dags att tänka om?
Barnens mat är inte platsen att spara pengar på. Skärpning.