Förtätning har blivit ett modeord inom stadsplanering. De som är för talar om förnyelse, utveckling, miljöhänsyn. Motståndare hävdar att förtätning inte ger en hållbar utveckling och att den allt som oftast hotar centrala värden.
Förtätning är ingen mirakelmedicin. Det ska användas klokt. När man vill använda förtätning som ett argument för att bygga hus på torget har man hamnat snett.
Allan Sunnliden förvånas över "att så många tyck(te)s vara beredda att satsa många miljoner på att göra om ett torg som faktiskt är bra redan nu. Han säger vidare att det klagas över att det är för lite liv på torget. Men det gäller inte alltid. Jag tänker till exempel på Katrineholms-veckan. Och vad förväntar man sig av en småstad? Om vi svenskar åker söderut så kan vi se att torgen är gamla och många människor på dem, ofta på kvällarna. Ett bostadshus på Stortorget gör ingen ändring därvidlag."
Ytterligare en invändning mot att bygga hus är att man då har låst sig för många decennier framåt. Man bygger inte ett hus för att riva det 20 år senare. Det torde vara bättre att låta omdaningen ske på ett sådant sätt att man med relativt enkla medel kan justera det som inte utfaller till belåtenhet. När Göran Dahlström (S) skriver att en arkitekttävling pågår med uppgiften att presentera en byggnad, inte på torget utan vid torget, blir man orolig. Bytet av preposition innebär att Göran menar att arkaden inte står på torget, utan vid. Och ska en nyuppförd byggnad inte stjäla mer utrymme från torget än arkaden gör i dag, har man nog därmed skapat en ny turistattraktion: Sveriges smalaste bostadshus.
Låt fantasin flöda när det gäller omdaningen av torget. Och skippa den fantasilösa och bisarra tanken på hus på torget.
Urban Lundin