Svar på insändare "Denna inställning är häpnadsväckande" publicerad 17 december. Christer Sävblom skriver om länsstyrelsens arbete med inventering av gamla handelsträdgårdar och plantskolor.
Låt mig börja med att be om ursäkt och beklaga om vi brustit i kommunikationen och varit otydliga i informationen till berörda fastighetsägare. Länsstyrelsen drar lärdom av detta och jobbar nu för att förtydliga breven och informationen till fastighetsägarna.
Det finns nationellt beslutade miljömål. Ett av målen, giftfri miljö, strävar mot att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som kan skada människors hälsa eller miljön. Därför arbetar länsstyrelserna i Sverige med inventering av gamla handelsträdgårdar och plantskolor, eftersom risken är att det finns kvar hälsovådliga föroreningar i marken. Det beror på tidigare användning av bland annat DDT och vissa klorerande ämnen som i dag är förbjudna.
Länsstyrelsen följer den metodik som Naturvårdsverket tagit fram. Arbetet görs i flera steg och det arbete som hittills gjorts är i det första steget, fas 1. Då görs en inventering av vilka handelsträdgårdar som finns och sedan en riskklassning 1 – 4. Fas 1 innehåller en orienterande studie av kart- och arkivmaterial och, när det är möjligt, intervjuer med personer som en gång bedrev eller arbetade med verksamheten. Vi har hittills främst gjort platsbesök när det funnits någon byggnad eller annan anläggning kvar från verksamheten. Vi ser dock att det kan finnas skäl att se över det tillvägagångssättet.
Inventeringen under fas 1, och den riskklassning som görs, är inte definitiv. Framkommer ny information, så kan klassningen ändras.
Länsstyrelsen har inte ansett att inventeringen och riskklassningen är ett myndighetsbeslut har och därför inte lämnat uppgift om hur beslut kan överklagas. Vi har nu fått överklaganden av inventeringsarbetet. De har vi skickat vidare till förvaltningsrätten, som får bedöma om vi gjort fel.
Jag har stor förståelse för att det ställer till bekymmer att få besked om att det kan finnas föroreningar på den fastighet man äger. Jag förstår också att det kan leda till oro både vad gäller själva föroreningsfrågan och frågan om vad som händer med fastighetens värde.
Jag vill gärna ha en fortsatt dialog med dig för att reda ut missförstånd och hantera de synpunkter du har på vår handläggning och vårt bemötande.
Göran Olsson
Miljövårdsdirektör