I sitt inlägg i Kuriren den 23 oktober, "Krävs öppen diskussion om den offentliga konsten", riktar Kjell Arne Persson en uppmaning till kommunens politiker och tjänstemän att komma fram ur garderoben och diskutera den offentliga konsten och kulturarvet.
Med anledning därav så skulle jag vilja ställa en konkret fråga till kommunens inköpare av offentlig konst, Truls Olin. Den gäller bakgrunden till varför ett specifikt konstverk valdes ut för inköp. Jag tycker att det här är intressant att veta och bör vara allmänt känt eftersom: det är kommuninvånarna som, via skattsedeln, betalar de offentliga konstverken, vilka kostar en hel del pengar, pengar som alternativt skulle kunna användas till annan kommunal verksamhet; samt att alla har att leva med de här konstverken, även de som ogillar dem. Dessutom så ska ju all kommunal verksamhet, i princip, vara transparent för medborgarna.
Truls Olin: Jag är helt övertygad om att du inte väljer ut konstverk, som ska köpas in, på måfå. Lika övertygad är jag om att du inte baserar dina val på grunda omdömen, som till exempel: "Det där konstverket tycker jag är bra, det köper vi!". I egenskap av expert inom konstområdet så gör du rimligtvis dina val grundade på en betydligt djupare och professionell analys.
För att ta ett konkret fall. När det gäller konstverket "Motorisk scenografi" (De vandrande husen) vid infarten från Nyköpingshållet, så skulle jag vilja ställa följande fråga till dig: Hur ser din professionella analys ut på vilken du grundade ditt beslut att köpa in just det här konstverket till Katrineholms kommun?
Sven Tegsveden