Ända sedan 1940-talet med sparbankstidningen Lyckoslanten samt Spara och Slösa, har sparande glorifierats för att ha något att falla tillbaka på, på äldre dagar.
Ett exempel på vad som hänt med de sparade pengarna kan illustreras med vad som hänt med serietidningen Fantomen, vilken är lika dan nu som då. Tidningen ser oförändrad ut, men tryckkonsten har utvecklats till rationellare framställning till lägre kostnad och somliga serier är kopior av tidigare publicerat. Alltså billigare.
1950 kostade tidningen Fantomen 50 öre styck. 2014 39:90 kronor styck. En ökning med 80 gånger på 64 år. Tidningen är den samma, men billigare i framställning, men kostar nu 80 gånger så mycket.
Hur har vi kunnat tillåta att våra pengar genom politiska åtgärder fått förlora så mycket köpkraft? Ett nästägg avsett för nu är bara värt en åttiondedel av vad vi sparat av skattade medel under alla år. Eller mindre.
Det vi så starkt uppmuntrades att sätta in på sparbanksboken 1940 hade i dag varit utan köpkraft. Så lurade vi blev!
När dagens ungdom ser utvecklingen, är det inte förvånande att de i stället lånar, då skulderna förlorar så snabbt i värde. Då de arbetar för löner som anpassas efter inflationen blir det inte svårt att betala lånen.
Kaj Marc-Wogau