Homosexuella och andra minoritetsgrupper lägger ner stor möda på att få samma rättigheter som andra att gifta sig i kyrkan. Jag har aldrig förstått det där, utan tvärtom tyckt att det varit lite löjligt. Deras livsval är ju starkt normkritiska, och varför man då lägger så mycket kraft på att få en motspänstig kyrka att viga dem i kyrkolokalen känns motsägelsefullt.
En grundorsak till bekymren är att vissa (cirka 40) olika sammanslutningar har getts vigselrätt, det vill säga de har av samhället getts en juridisk funktion. Samhället har naturligtvis ett behov av att registrera och reglera samlevnad under olika lagrum (sambolag eller äktenskapsbalk), men den funktionen borde inte kunna delegeras. Den ska skötas av en myndighet, till exempel skattekontoret. Hur folk sedan vill högtidliggöra samgåendet är en privatsak. Det kan ske i kyrkans, motorcykelföreningens, idrottsföreningens eller PRO:s regi, och varje sammanslutning har naturligtvis full rätt att bestämma under vilka villkor de ställer till bröllopsfest. Och självklart kan också firandet ske helt privat.
Urban Lundin