Replik på insändaren Etik och moral – en nödvändig grund i skolan
För någon vecka sedan satt jag och pratade med vänner runt ett middagsbord. Familjens tonårsdotter, 17 år, säger: Jag är numera katolik. Vi pratar lite om katolicism och sedan säger hennes kompis, även hon 17 år, att hennes familj är ateister.
Det blir ett fortsatt bra samtal om vad var och en i samhället har med sig i sitt bagage och vad framtiden väntar sig. Det har fått mig att fundera på ett inlägg av Joha Frondelius (KD) (KK 24/11 2024) om moral och etik i skolan.
Frondelius talar om vikten av att moral och etik återinförs i skolan. Men är det kanske så att det finns där, bara att vi äldre inte ser det? Religionen har tydligtvis fått dagens ungdomsgeneration att vända åter till att söka och ”vara till” på ett sätt som kanske förändrar vår syn på Gud.
Jag och Frondelius med flera vill gärna att det ska ”vara som förr”, som om förr skulle vara bättre. Vet inte om det var bättre.
Tänker på min bror. Mobbad i skolan men sedd av en gymnastiklärare, följde sitt hundintresse och är i dag en av världens främsta hunddomare. Ja, det är viktigt att bli sedd som den man är, för det man är bra på.
Så kanske är det så att vi ska sluta se elever som grupp. Vi kanske ska börja se varje individ för sig och stötta hans/hennes utveckling.
Ungdomarna låter vem som helst ha sin tro. Vi kanske skulle våga tro på var och en av dem. Då kanske vi rent av skulle kunna acceptera etik och moral som något utvecklingsbart i skolan.