Den svenska skolan har mycket att lära av den finska. Likvärdig undervisning över hela landet utgör själva fundamentet i det finska utbildningsväsendet.
Den absoluta merparten av de finska skolorna drivs i offentlig regi. Privata skolor ses som ett komplement och tillstånd för att starta en skola baseras på en bedömning av vad den kan tillföra i form av alternativ pedagogik, språkkunskaper eller liknande. På så sätt ges samhället möjlighet till långsiktig planering samtidigt som idéburna privata skolor utgör specifika komplement. Skattemedlen går oavkortat till barns och ungdomars utveckling och lärande. Inget hamnar i ägarnas fickor eftersom skolor inte får drivas i vinstsyfte.
I Finland är läraryrket ett högstatusyrke med en hög grad av självbestämmande. Lärarna har mandat att utforma undervisningen utan direkt inblandning av politiker och tjänstemän. Lönen är betydligt bättre än i Sverige och söktrycket till lärarutbildningen är större.
I den senaste PISA-undersökningen placerade Finland sig på tredje plats medan Sverige hamnade på 29:e plats baserat på elevernas genomsnittspoäng.
För att vända den negativa utvecklingen i Sverige krävs att vi skapar en solid grund för skolan med inspiration från vårt östra grannland. Möjligheten att dränera skolor på resurser för att dela ut vinst till aktieägarna måste stängas.
Den svenska lärarkåren behöver återigen få samhällets förtroende att utforma undervisningen. Lärarlönerna behöver höjas. Det visar att samhället värderar lärarnas insats högt och kan locka fler att söka till lärarutbildningen.
Våra barn är vår framtid och de behöver kunniga och engagerade lärare i en skola som inte dräneras på resurser.
Nätverket Gemensam Välfärd Stockholm
genom
Birgitta Odelfors
Johan Norlin