I insändaren "Vilka är de konkreta åtgärderna" publicerad 16 januari ville Kerstin Andersson veta mer om arbetet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Katrineholm. Enligt skollagen har rektor ansvar för att alla elever ska nå målen och för att organisera undervisningen för barn som behöver särskilt stöd. I Katrineholm utbildas skolpersonalen kontinuerligt för att kunna möta barn med särskilda behov.
Skollagen slår fast att anpassningar för barn som behöver särskilt stöd så långt som möjligt ska ske inom den ordinarie undervisningen. I Katrineholm ger elevhälsan skolorna stöd för att kunna anpassa undervisningen utifrån barnens behov så de ska kunna delta i den ordinarie undervisningen. Elever som inte kan vara i helklass har möjlighet att bli undervisade i mindre grupper som finns på Tallåsskolan och Skogsborgsskolan. Under hösten 2015 förstärks detta arbete även inom gymnasieskolan. Målsättningen är att eleverna ska kunna följa ett nationellt program genom anpassad undervisning.
Bildningsförvaltningen avsätter årligen cirka 30 miljoner kronor i så kallade tilläggsbelopp för insatser till barn som behöver omfattande stöd i skolan. Kriterierna för vilka som är berättigade till detta är tydligt reglerade. De som har rätt till detta är barn med fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där barn utgör fara för sig själv eller andra, barn som på grund av sjukdom eller olycka behöver stöd då de utgör fara för barnets liv samt elev som har fått diagnos utvecklingsstörning men där vårdnadshavare inte ansökt om särskola. För att få en enhetlig och korrekt bedömning fattas beslut om vem som beviljas tilläggsbelopp av elevhälsans expertgrupp som består av skolläkare, psykolog, specialpedagog, kurator samt enhetschef inom elevhälsan. Strax över 80 procent av ansökningarna om tilläggsbelopp beviljas. De elever som behöver begränsat stöd och inte kan beviljas tilläggsbelopp får stöd av de specialpedagogiska resurser som redan finns på skolorna.
Stöd från socialförvaltningen eller vård- och omsorgsförvaltningen, som kompletterar skolans insatser, kan underlätta vardagen för vårdnadshavare till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att samordna och förbättra arbetet mellan förvaltningarna har en barn- och ungdomspsykoterapeut anställts. Det pågår också fler samverkansprojekt, exempelvis Samtid och Skolfam. Förvaltning och politiker informeras löpande om de insatser som görs i verksamheten.
Det är svårt att berätta om alla konkreta åtgärder på ett begränsat utrymme som detta. Vi träffar gärna insändarskribenten och berättar mer.
Helene Björkqvist
Förvaltningschef för bildningsförvaltningen
Per Enarsson
Förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef för socialförvaltningen