När coronakrisen hotar människors arbete och försörjning, kan det vara värt att reflektera över att politiska förslag om att försämra anställningstryggheten och reformera, det vill säga banta Arbetsförmedlingen hade kunnat förvärra möjligheterna att behålla jobbet och få hjälp.
När coronakrisen är över behövs en debatt om en bättre balans mellan att behålla och reformera till exempel anställningstryggheten och Arbetsförmedlingen. Det är klart att system och lagar måste ändras vid behov, men när jag följt till exempel hur Centerpartiet i samarbetsavtalet med regeringen drivit igenom försämrad arbetsrätt och en reformerad Arbetsförmedling har skälen till de dramatiska förändringar inte riktigt kunnat förklaras.
Det vore klädsamt om Centerpartiets företrädare kunde ägna sig åt lite självkritik. Sluta ha näsan i de nyliberala manifesten och var lite mer pragmatiska, så att reformer och förändringar inte ställer till större skada än nödvändigt. Tänk om Centerpartiet hade lyckat förverkliga sina förslag och vad det inneburit.