Svar till Vår vårdcentral och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm på deras svar publicerat 30 oktober.
Vilka på Vår vårdcentral gör bedömningen av vem som är sjukast. Vem som ska prioriteras? Har åldern någon betydelse i denna bedömning?
Enligt Annika Öbrink, kontaktperson på Vår vårdcentral, har jag getts något helt unikt - en tid hos ortoped som jag skulle ha fått vänta lång tid på att få möta. Ja, jag är tacksam för detta och han var bra.
Men fakta återstår. Inte minst sedan det visat sig att väntan till en magnetröntgen tar ytterligare minst tre månader. Då har det gått minst sju månader sedan jag sökte vård. Efter besök på magnetröntgen ska jag sedan vänta ytterligare tid innan jag får tid hos läkare och besked om åtgärd. Är det relevant i en välfärdsstat?
Ylva Elm, medicinsk rådgivare akuten Kullbergska sjukhuset, gömmer sig i sitt svar bakom klyschan – sekretess om enskilda ärenden.
De svar som Vår vårdcentral och Kullbergska sjukhuset ger visar med all tydlighet att de har missat innebörden i min insändare "Vinsten viktigast för Vår vårdcentral".
Det mest relevanta och det minsta man kan begära är väl att man får ett svar på röntgenundersökning utan påtryckning. Och enligt mig är det även orimligt att någon patient, oavsett ålder eller åkomma, ska behöva vänta så lång tid på åtgärder.
Själva kärnfrågan - hur det står till med svensk sjukvård, besvaras inte.
Det kan inte vara relevant att läkare med lång utbildningstid ska ägna sig åt administration och allt mindre tid åt patienterna. Nej, så var det nog inte tänkt.
Men läkare såväl som sköterskor har gett upp kampen. De som inte ställer in sig i ledet har försvunnit till grannlandet där villkor och lön är bättre.
Allt medan politikernas löften om vårdgaranti bleknar och visar sig bara vara tomma löften och valfläsk som ska gynna dem själva. Politikerna borde nog vara ute i verkligheten och se att deras fagra löften inte är något värt i praktiken.
PS. Kan bara hålla med kvinnan från Eskilstuna som i radion påstod att det är ett straff att bli gammal. Den enda trösten är att ingen kommer undan, inte ens politikerna! DS.
Elisabet och Krister Andersson